Hellweek Day 3

Nu är det nära. Om tre timmar och trettio minuter stänger möjligheten att lämna in sin rapport. Frenesin i Mediateket är påtaglig. Alla små korrigeringar som går att hinna med infogas i LaTeX. De som lämnar in efter deadline får inte sina rapporter bedömda alls, vilket innebär att det gäller att skynda sig nu. Hårda bud, precis som i verkligheten.

För att hålla energin uppe finns kaffe och fika ständigt på standby utanför. Alla elever får även löpande support med alltifrån meningsbyggnad till konfidensinterval av oss handledare.

När vi handledare inte ger support så förbereder vi bland annat kvällens bedömningsprocess. Elevernas rapporter kommer skickas ut till såväl professorer som studenter på universitet och högskolor runt om i landet. De kommer ge omdömen till rapporterna baserat på bland annat vetenskapligt tänkande, tydlighet och grundlighet i genomförandet. Sent i kväll kommer sedan alla omdömen samlas ihop och vi kommer välja ut den som imorgon ges utmärkelsen för bästa rapport.

Det är dock inte det enda som händer just nu. Jenny arbetar tex. febrilt med att få klart vår så kallade Summerbook. I vår Summerbook finns såväl porträtt av eleverna (skrivna av andra elever) som artiklar om allt vi varit med om. Det finns även roliga historier och anekdoter från de senaste veckorna samt sånt som “Most memorable quotes”. Den skall i eftermiddag tryckas för att sedan delas ut till eleverna imorgon. Allt i sann RSI-anda.

Slutligen arbetar vi med att förbereda det sista inför avslutningsceremonin. Vi verkar få ca 60 personer på besök vilket känns väldigt hedrande mitt i semestern. Efter avslutningsceremonin är det dessutom så att vi handledare kommer röva bort eleverna till hemlig ort för avslutningsmiddag.

Med tanke på allt detta är det nog bäst att återigen gå tillbaka till arbetet. Just nu befinner vi oss i en av de beryktade “work hard” episoderna. Det man får trösta sig med att de alltid kommer precis innan “play hard” episoderna ;)

Rays i tidningen

Även om inte varje detalj är korrekt (eleverna har tex. inte bara varit på KTH utan även KI och SU) så är det kul att Rays får vara med i tidningen. Tills nästa år hoppas vi lyckas lyfta vår publicitet till nationell media, men man måste börja någonstans. Tack till såväl Anders Bauer som Otilia Bogen för deras insats!

Hellweek Day 2

Efter en lång natt där vissa valt att övernatta i vår arbetslokal Mediateket är vi nu inne på andra dagen av Hell Week. Aktiviteten är febril trots den begränsade nattsömnen. Allt för att hinna klart i tid. Med tanke på de sedvanliga problem som uppstår med alltifrån kompilatorer som krånglar, bilder som inte vill samarbeta, tabeller som skall formateras och formler som skall korrekturläsas, så kommer varje minut vara värdefull fram till imorgon kväll.

Vi har utlovat lite mer detaljer rörande vad det är för typ av projekt eleverna jobbar på. För att ge er en så rättvis bild som möjligt kommer därför här några mini-intervjuer med eleverna om deras projekt. Vi börjar med Ivar och Freddie.

Daniel: Vad jobbar ni med för projekt?

Ivar och Freddie: Vårt projekt handlar om laserfysik. Vi har undersökt kristaller som skall användas för att dubblera frekvensen av en infraröd laser till synligt blått ljus. Den blåa lasern skall i sin tur användas för att pumpa en ställbar laser. En ställbar laser är en laser vars våglängd går att variera.

Daniel: Var och med vem har ni utfört era experiment?

Ivar och Freddie: Vi har varit på Albanova och utfört våra experiment på institutionen för laserfysik. Vår mentor har varit professor Fredrik Laurell, men vi har även fått mycket hjälp av Niels Meiser och Kai Seger.

Näst på tur står Serhat och Sebastian.

Daniel: Vad jobbar ni med för projekt?

Serhat & Sebastian: Vårt projekt har bestått av att genom att använda E.coli bakterier framställa ett protein som finns i influensavirus.

Daniel: Varför vill man göra det?

Serhat & Sebastian: Influensan har varit (och är fortfarande) en mycket farlig sjukdom. I dagsläget är det ingen kris, men man vet inte så mycket om tex. det protein vi framställt. Det är intressant att lära sig mer om hur detta protein fungera för att man skall kunna framställa så bra mediciner som möjligt. Influensavirus blir mer och mer resistenta mot dagens mediciner och det är därför viktigt att vi fortsätter leta efter nya behandlingssätt.

Daniel: Var har ni varit och med vem har ni utfört era experiment?

Serhat & Sebastian: Vi har varit på Stockholms Universitet på avdelningen för biokemi och biofysik. Vår mentor var Robert Daniels.

Daniel: Vad har varit den viktigaste lärdomen av projektet?

Serhat & Sebastian: Det har varit lärorikt att prova på att jobba i ett labb. De flesta har nog inte en bra bild av hur det fungerar i ett labb. Det är inte ens säkert att man har labbrock på sig. Det är mer avslappnat än vad man tror. Vi jobbade även en hel del med en mastersstudent vilket var roligt eftersom han inte var så värst mycket äldre än oss.

Hellweek has begun

Efter två intensiva veckor på forskningsinstitutioner runt om i Stockholm har vi idag inlett det som kallas Hell Week. Med start imorse kl 07:30 och cirka 60 timmar framåt så skall alla elever få klart sina rapporter. Samtliga rapporter skrivs såklart i LaTeX och skall disponeras efter konstens alla regler.

Med tanke på det teoretiska djupet i projekten och den mycket begränsade tid som finns tillgänglig så gör denna vecka sig väl värd namnet. Samtidigt gör en period av riktigt hårt arbete att man ännu mer uppskattar resultaten och de belöningar de medför. Det är dessutom så att det är en nyttig förberedelse inför framtida universitetsstudier där tidspress och teoretiskt djup hör till vardagen.

På torsdag avslutar vi så Rays med ett tre timmar långt vetenskapligt seminarium (09:00-12:00) där eleverna presenterar sina projekt och resultat. Detta följs av en kortare avslutning (13:30~14:15) med prisutdelning där vi kommer få hedersbesök av socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. Ulf kommer agera prisutdelare och även vara med under lunchen för att ta del av elevernas upplevelser. Vi kan glädjas åt en gedigen publik på ca 60-70 personer under avslutningen. De av er som läser och som kommer komma på avslutningen kan notera att klädsel är formell, ifall det inte framgått av de inbjudningar ni fått.

Nu måste jag dock tillbaka till arbetet. MATLAB och LaTeX supporten stänger kl 01:00. Det är alltså gott om tid kvar att få hjälp att koda ikväll. Mer uppdateringar om läget i rapportbunkern följer löpande.

En av världens mest kraftfulla datorer

Alla discipliner inom naturvetenskapen är numera beroende av kraftfulla datorer. Om det så gäller kemi, biologi, neurologi, partikelfysik eller simuleringar av flygplan så behövs datorer i vilka man kan göra sina beräkningar.

För att få lite perspektiv på detta besökte vi idag Parallelldatorcentrum (PDC) som är ett superdatorcentrum vid KTH i Stockholm. Där fick vi en rundtur av Erwin Laure (PhD) som är Avdelningschef för PDC. Han visade oss bland annat deras flaggskepp kallad Lindgren. Lindgren (efter Astrid) är ett Cray XE6 system och rankas som den just nu 31:a snabbaste datorn i världen.

Vi fick även lyssna till en fascinerande föreläsning om betydelsen av parallell programmering för att bryta ner komplexa simuleringsproblem i mindre delar och sedan köra dem på många kärnor simultant. Lindgren har tex. ca 34.000 kärnor som kan arbeta parallellt. De största datorerna i världen, tex K computer i Japan, har ca 550.000 kärnor som kan arbetar parallellt. Det är dock inte trivialt att översätta problem till parallell programmering utan kräver en hel del utbildning. Det var därför roligt att tidigt kunna visa våra elever att kunskap om programmering och datorer i framtiden garanterat kommer vara relevant oavsett vilken disciplin man väljer att forska inom.

Vetenskap & Allmänhet

För några dagar sedan hade vi den sista föreläsningen på temat vetenskap och samhälle. Passande nog gavs den av Karin Hermansson (PhD i halvledarelektronik) som är kanslichef på Vetenskap & Allmänhet (VA). Vetenskap & Allmänhet är en ideell förening som främjar dialog och öppenhet mellan forskare och allmänhet – särskilt unga.

Bland de ämnen som Karin diskuterade med eleverna var tex. vad som påverkar människor förtroende för forskare. Det visar sig att allmänheten, enligt VA:s undersökningar, bekymrar sig mycket över till exempel fusk, att flera olika forskare ibland ger olika svar på samma fråga samt att viss forskning uppfattas som flummig. Larmrapporter om faror inom ex. medicin och mat minskar även det förtroendet för forskare.

Vi tittade även på en del statistik över hur ungdomar i Sverige rankar olika skolämnen efter deras betydelse. Det visar sig att tex. kemi och matematik hamnar långt ner på listan över ämnen som är roliga och värdefulla. Intressant nog visar undersökningar att det finns en stark korrelation mellan ungas relation till olika skolämnen och deras föräldrars syn på dessa ämnen. En tankeställare för alla de föräldrar som säger att matematik är oviktigt eller krångligt (ja, jag har hört många säga det).

I och med Karins föreläsning avrundar vi Rays föreläsningsserie om naturvetenskapens betydelse i samhället. Den sista veckan kommer nu fokus istället till största del ligga på att få klart de forskningsrapporter som skall lämnas in på onsdag veckan som kommer.

Besök på Leine & Linde

För att Rays skall vara möjligt behövs stöd ifrån alltifrån företag och ideella organisationer till privatpersoner och stiftelser. En av de företag som tidigt ställde upp med pengar till Rays var Strängnäsföretaget Leine & Linde. De är ett världsledande företag  inom tillverkning av inkrementella och absoluta pulsgivare som används för att mäta hastighet och position. Runt 80% av de pulsgivare som sitter i tex. skogsmaskiner, pappersverk och andra industriapplikationer kommer ifrån lilla Strängnäs. Imponerande, inte sant? Ovanpå det kan de även skryta med att klara av alltsammans utan att ha någon som helst lagerföring. Varje dag skeppar deras tillsynes lilla fabrik iväg 1 ton pulsgivare till länder över hela världen.

För att det skall vara möjligt behöver de otroligt avancerad tillverkning med bla. ett renrum samt ett stort antal mycket erfarna ingenjörer och produktionstekniker. Under eftermiddagen och kvällen idag fick vi förmånen att besöka deras anläggning och höra om hur vetenskap tillämpas inom svensk tillverkningsindustri. För även om ren grundforskning är fantastiskt fascinerande så är det även viktigt att upptäckter omsätts i innovationer som kan användas i samhället. Leine & Lindes produkter används till exempel i vindkraftverk vilket är väldigt positivt med tanke på vår förestående energikris.

Eleverna fick lyssna till föredrag om betydelsen av forskning på små- och medelstora företag samt en inblick i hur livet som ingenjör på ett sådant företag kan vara. Förhoppningsvis gav det lite perspektiv på att forskning kan ske på många olika ställen, inte bara på universitet och högskolor.

Vad ägnar vi oss åt för forskning?

Även om denna blogg kan få det att framstå som att vi mest har föreläsningar och sociala aktiviteter så spenderas trots allt majoriteten av tiden vecka två och tre på forskningsinstitutioner inne i Stockholm. Därför kanske det vore lite intressant att få inblick i vad för typ av forskningsmentorskap vi har i år. Nedan följer ett axplock av ämnen med korta förklaringar. Mer ingående djupdykningar i de respektive ämnena kommer framöver, och om inte annat i form av elevernas slutrapporter som presenteras nästa vecka.

Kärnfysik – Mariam och Henrik arbetar med professor Bo Cederwall med ett projekt inom materialanalys genom neutronaktivering.

Kvantkryptografi - David och Joel arbetar med professor Mohamed Bourennane från institutionen för kvant- och fältteori med ett projekt rörande kvantkryptografi och möjligheten att avslöja avlyssningsförsök med hjälp av denna kryptometod.

Komplex matematik – Anna och Isak studerar tillsammans med professor Mikael Passare bland annat så kallade komplexa amöbor och dess egenskaper. De har även ägnat en del tid åt att studera rötterna till Ramanujans theta funktion.

Insulinsekretion i beta celler – Emelie och Isabella arbetar med doktorand Linnea Eriksson från Karolinska Institutet med att studera insulinsekretation i beta celler, något som är intressant vid behandling av diabetes.

Se detta som en liten aptitretare. De kommande dagarna kommer vi ge lite information om alla projekt, och kanske någon djupdykning i en del av dem.