Sammanfattning av mentorskapet på KI

Jag tror nog att alla var lite spända inför den första dagen på mentorskapet. Under helgen innan hade vi kopplat av med midsommarfirande och hajk efter en första vecka fylld av "mini-forskning", men nu var det alltså dags att påbörja de verkliga projekten! På morgonen gjorde vi oss i ordning och tog oss, efter en hastig frukost, till tåget. Under tågresan satt jag och mina projektpartners och stresspluggade lite inför vårt kommande projekt, som handlade om en proteindomän vid namn Bri2 BRICHOS, som enligt vissa studier visat förmåga att tränga igenom blod-hjärnbarriären.

Vi klev av vid Huddinge och fick rusa i regnet till Karolinska Institutet då vi var lite sena... lyckligtvis kom vi fram i tid! Vår mentor mötte upp oss vid entrén och ledde oss upp till ett kontor där vi blev tilldelade varsitt skrivbord. Därefter fick vi våra inträdeskort och gjorde en rundtur i labbet, där hylla efter hylla stod proppfull med kemikalier och labbutrustning – otroligt häftigt!

Vårt projekt gick ut på att använda immunofluorescens på endotelceller som inkuberats med Bri2 BRICHOS under olika tidsperioder, för att kunna mikroskopera och se hur proteindomänen rört sig genom cellagret. Immunofluorescensmärkning går ut på att man använder olika antikroppar som binder till proteindomänen respektive specifika antigener på olika organeller i endotelcellerna. Genom denna teknik kunde vi alltså lokalisera proteinets väg genom lagret av endotelceller genom att analysera var proteindomänen och till exempel endosomer kolokaliserade. Därigenom kunde vi avgöra vilken transportväg som var vanligast av de vi lokaliserat.

Summer, Paulina och Eljona pipetterar i labbet på KI.

Den första dagen fick vi öva på att pipettera och hålla med pincett i små insatser där cellkulturerna odlats på plastmembran i botten (eftersom vi bara övade fanns det inga celler i våra insatser). Sedan fick vi öva på att skära loss membranet i botten samt placera det på mikroskopglas. Dagen efter fick vi börja experimentera med våra celler! Under vårt första "riktiga" labbpass lyckades jag (trots att jag höll mycket hårt i pincetten) tappa en av mina små insatser med ömtåliga celler – först på min labbrock, sedan på bordet och även en gång på golvet... (på något underligt vis var det alltid samma insats av mina tre som ramlade).

Just när alla trodde att spektaklet var över, bad min mentor mig att räcka över en liten låda med helt nya, rena pipett-tips. Jag lyfte lådan, som slank ur mina händer och tömde ut sitt innehåll över mina cellinsatser. (Tur i oturen: ingenting hamnade i insatserna!) En av mina labbpartners tittade bara undrande på mig och försökte kväva en skrattattack medan jag generat samlade upp alla oförbrukade tips och slängde dem.

Resten av laborerandet under veckan gick galant och inga fler insatser föll. På fredagen var det dags att ta bilder på våra färdiginkuberade celler med ett konfokalmikroskop för att sedan kunna analysera dem. Alla satte sig runt en stor datorskärm i det mörklagda mikroskoprummet och såg på medan vår mentor tog bilderna. Vi fick inte röra någonting, då det krävs en särskild utbildning för att veta hur man hanterar det ömtåliga och mycket dyra mikroskopet.

Mina celler var de första som fotades i mikroskopet. Stämningen var spänd och jag höll andan i väntan på att bilderna skulle dyka upp på skärmen: skulle det överhuvudtaget finnas några celler att analysera i cellkulturen från insatsen jag tappat så många gånger? Bilderna kom slutligen upp på skärmen och till allas stora lättnad var cellerna intakta och fina!

Här är ett vackert foto av cellkulturen som klarade sig trots många fall. De rosa fläckarna motsvarar proteindomänen (Bri2 BRICHOS), de mörkblå visar märkning av DNA:t, de ljusblå fläckarna (mycket få i just detta foto) är märkningar av transportvesiklar – blåsor i cellen som transporterar material som tagits upp av cellen – och det gula motsvarar cellernas cytoskelett, vilket är en del av cellens struktur.

Trots den tumultartade uppstarten på labbet var det obeskrivligt fascinerande, roligt och lärorikt att få vara en del av verklig forskning. Min uppmaning till er som läser detta och funderar på att söka till RAYS: Sök! Sök! Sök!

// Eljona

Antagna elever till Rays 2025

Det är med stor glädje vi presenterar eleverna som kommer att delta i Rays 2025!

Efter en intensiv urvalsprocess med många imponerande ansökningar har vi i arrangörsgruppen nu nöjet att presentera årets elever. Vi ser fram emot en sommar fylld av gemenskap, forskning och minnen för livet!

Här får ni möjlighet att lära känna de antagna eleverna lite närmare.

Albert Meurling Wipf

Albert läser naturvetenskapsprogrammet på Norra Real i Stockholm med utökade kurser i matematik på KTH. Han har ett stort intresse för fysik, särskilt plasmafysik och datorsimuleringar, och är aktiv medlem i flera vetenskapsföreningar. Han har dessutom en bakgrund i internationell körsång och spelar flera instrument. 

Anastasiia Sarachina

Anastasiia studerar det internationella IB-programmet på Hvitfeldtska Gymnasiet och är mycket välmeriterad inom tävlingsprogrammering och matematik. Hon har vunnit flera medaljer i internationella olympiader, bland annat guld i European Girls’ Olympiad in Informatics, och har även agerat som föreläsare på programmeringsläger.

Anisa Jafari

Anisa läser andra året på naturvetenskapsprogrammet vid Södra Latins gymnasium. Hon intresserar sig för neurobiologi och hur man kan kombinera biologi med teknik för att behandla sjukdomar. Anisa tycker om kreativ problemlösning, inte minst inom programmering där hon kan flera språk, och har dessutom uppnått goda resultat på matematiktävlingar. 

Arvid Zarenoe

Arvid går sitt andra år på det naturvetenskapliga programmet vid Norra Reals gymnasium. Han har ett stort intresse för flygplan, partikelfysik och astronomi, samt har deltagit i flera vetenskapliga tävlingar och läger. Arvid är även engagerad i Astronomisk Ungdom där han bland annat är projektledare för årets astronomiläger. På fritiden ägnar han sig gärna åt stjärnskådning och fotografi. 

Dante Wigren

Dante studerar det naturvetenskapliga programmet vid Rudbecksgymnasiet i Örebro. Han har ett stort intresse för matematik, teknik, modellering och simulering. Dante driver även ett UF-företag och är aktiv inom idrott, både som basketspelare och som tränare i såväl basket som fäktning.

Eljona Shishani

Eljona går naturvetenskapsprogrammet på Katedralskolan i Växjö och har ett starkt intresse för neurologi och astronomi. Hon har varit aktiv som elevrådsordförande och jobbar extra inom handel. Hennes intresse för naturvetenskap väcktes tidigt och hon deltar regelbundet i skolans naturvetenskapsaktiviteter och astronomikvällar.

Erik Sun

Erik studerar det naturvetenskapliga programmet vid ProCivitas Privata Gymnasium i Malmö. Han har ett starkt intresse för hjärnan, Alzheimers sjukdom och nanoteknologi. Erik har även deltagit i kursen “So You Want to Be a Surgeon?” vid University of Hong Kong, tävlat i flera vetenskapsolympiader och ägnar sig åt både piano och tennis på fritiden.

Gabriel Textorius

Gabriel läser scienceprogrammet på Europaskolan i Strängnäs där han får stimulera sitt matematikintresse med mattekurser i samarbete med Stockholms universitet. Hans intresse för matte och problemlösning har lett honom till att delta i flera vetenskapstävlingar med goda resultat. På fritiden har han tränat karate i många år och är gärna ute i naturen och vandrar, paddlar och cyklar. 

Gustav Bondensson

Gustav går naturvetenskapsprogrammet vid Lugnetgymnasiet i Falun och har ett starkt intresse för astronomi och materialvetenskap. Han har deltagit i ett stort antal tävlingar och läger inom fysik, kemi och matematik och är även medgrundare av Gil-Estel, en lokal astronomiförening för ungdomar. Gustav kombinerar sitt intresse för vetenskap med scouting, körsång och piano och har mottagit flera musikstipendier.

Gustav Dargin

Gustav går sitt andra år på naturvetenskapsprogrammet vid Täby Enskilda Gymnasium. Hans passion för matematik och naturvetenskap återuppväcktes genom en matematiktävling, vilket blev startskottet för ett starkt engagemang i vetenskapliga tävlingar där han haft goda resultat. Gustav har även grundat en matematiktävling för mellanstadieelever och är en aktiv orienterare som tävlar på juniorelitnivå. 

Henrik Waldeck

Henrik läser fysikspetsprogrammet på Polhemsskolan i Lund. Hans vetenskapsintresse har fördjupats genom deltagande i flera forskarskolor, både som deltagare och arrangör, samt genom framgångsrikt deltagande i astronomiolympiaden. För att dela sitt vetenskapsengagemang med andra har Henrik startat astronomiföreningen GLARE i Lund och har utöver vetenskapen ett starkt intresse för musik. 

Isabelle Linder

Isabelle studerar just nu sitt andra år på naturvetenskapsprogrammet vid Viktor Rydberg Gymnasium Djursholm. Hon har en bakgrund som elitaktiv inom truppgymnastik, inte minst som idrottare utan även som domare och ledare. Ett utbytesår på Palo Alto High School i Kalifornien väckte Isabelles intresse för forskning och idag ligger hennes vetenskapliga fokus på cancerforskning och genteknik, särskilt med koppling till ärftliga sjukdomar.

Linnea Stéen

Linnea går naturvetenskapsprogrammet vid ProCivitas Privata Gymnasium i Helsingborg och har ett stort intresse för fysik, matematik och astronomi med särskilt fokus på mörk materia och svarta hål. Hon är aktiv i Girls in STEM, skriver för tidskriften Partikular och är även kommunikationsansvarig för UVS Fysiker. På fritiden ägnar Linnea sig åt orientering, både som ledare och tävlande, samt tycker om att läsa och lyssna på musik.

Melody Ljung

Melody studerar sitt andra år på den naturvetenskapliga linjen vid ProCivitas i Helsingborg. Hennes brinnande intresse för naturvetenskap, särskilt inom matematik och astronomi, tar sig i uttryck i deltagande på flera vetenskapsläger och ett aktivt engagemang inom olika ungdomsförbund. Melody har varit med och grundat en naturvetenskapskommitté på sin gymnasieskola och har även en bakgrund som volleybollspelare.

Nico Cai

Nico läser det naturvetenskapliga programmet på Viktor Rydberg Gymnasium Odenplan. Hans passion för matte och fysik får han utlopp för genom deltagande i naturvetenskapliga tävlingar, såsom skolornas matematiktävling och Wallenbergs fysikpris. Nico använder även sina fysikkunskaper för att analysera förhållandena vid segling och paddling, speciellt när han tävlar i både segling och slätvattenkajak. 

Paulina Do

Paulina studerar naturvetenskapsprogrammet på ProCivitas i Helsingborg. Hon har ett starkt intresse för biologi, särskilt onkologi och immunologi, vilket hon fördjupar genom forskarskolor och föreningsengagemang. Paulina har bland annat startat upp en naturvetenskapskommitté på sin gymnasieskola och skriver för den naturvetenskapliga ungdomstidningen Partikular. 

Simon Berling

Simon läser naturvetenskapsprogrammet på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke och har ett stort matematikintresse. Han har läst flera universitetskurser i matematik vid sidan av sina gymnasiestudier och tävlat i många fysik- och matematiktävlingar. Utöver sitt vetenskapliga intresse arbetar Simon som studiecoach, ungdomsledare och tidigare som judotränare.

Summer Gao

Summer går det naturvetenskapliga programmet vid Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasium. Hon har ett starkt intresse för neurovetenskap, bioteknik och artificiell intelligens och har deltagit i läger inom avancerad matematik och programmering. Vid sidan av studierna är Summer en aktiv dansare och instruktör samt ägnar sig åt oljemålning och musik. 

Tina Shao

Tina studerar teknikprogrammet vid Täby Enskilda Gymnasium och har deltagit i flera programmeringsläger samt tävlingar inom cybersäkerhet och matematik med goda resultat. Hon har ett särskilt intresse för dimensionsteori, spelteori och kvantfysik och kombinerar sina tekniska intressen med ett mångårigt engagemang inom dans.

Yishu Zhang

Yishu går sitt andra år på det naturvetenskapliga programmet vid Täby Enskilda Gymnasium och har ett stort intresse för medicin, växtfysiologi och etologi, med en framtidsdröm om att bli läkare. Hon har deltagit i flera läger inom matematik och programmering och är engagerad i organisationen Din Kompis samt Ung Vetenskapssport. På fritiden tränar Yishu bordtennis, dans och simning.

Yujing Jiang

Yujing går IB-programmet på Katedralskolan i Lund och har ett stort intresse för teoretisk fysik med fokus på allmän relativitet, kvantfältteori, kvantmekanik och strängteori. Yujing har genomfört många egna forskningsprojekt och deltagit i vetenskapliga tävlingar med goda resultat. På fritiden ägnar hon sig åt läsning, digital konst och badminton.

Möt en xRay: "Rays öppnade upp en helt ny värld, en värld jag inte visste att jag saknade förrän jag var mitt i den"

Henrietta Nilsson var en av deltagarna på Rays 2024. Hennes forskningsprojekt handlade om hållbara biopolymerblandningar som lättviktsabsorbenter för att ersätta engångsplast.

Vad gör du just nu?
Jag är inne på min sista termin på naturvetenskapsprogrammet vid ProCivitas i Malmö. Vid sidan av mina studier skriver jag naturvetenskapliga artiklar som skribent på Partikular och arbetar med läxhjälp. Nyligen fick jag dessutom den stora äran att bli vald till ledamot i Rays styrelse. Utöver detta spenderar jag gärna tid på volleybollplanen, vid pianot eller i gott sällskap med vänner!

Vad har hänt efter Rays?
Sommaren 2024 innebar en hel del tågresande för mig. Förutom resan till och från Rays blev det även en tur till Stockholm några veckor senare. Där träffade jag fler naturvetenskapligt intresserade ungdomar och ett familjärt ansikte – en deltagare från Rays 2024! Tillsammans reste vi vidare till Kiruna och sedan till Abisko för att delta i Forskarmöten, arrangerat av Sveriges Unga Akademi. Miljön var otroligt vacker och Forskarmöten mycket givande!

Under höstterminen skrev jag bland annat en artikel om mitt Rays-projekt. På KTH forskade jag kring biopolymerer som ett hållbart alternativ till plast i sanitetsprodukter. Engångsartiklar som blöjor och bindor innehåller stora mängder plast, vilket har en betydande klimatpåverkan. Jag undersökte om biopolymerer kan användas för att skapa ett biologiskt nedbrytbart material som skulle kunna ersätta plasten i dessa produkter. Resultaten var lovande och visade att materialen har potential att bli ett miljövänligt alternativ till dagens plastbaserade lösningar!

Henrietta placerar ett av sina material på pistillen av en blomma, vilket visar på materialets låga densitet.

Att nu få vara en del av Rays styrelse är en fantastisk möjlighet att ge tillbaka och bidra till utvecklingen av Rays som sommarforskarskola. Jag ser verkligen fram emot att nya generationer av deltagare får uppleva det jag själv gjorde – en sommar fylld med forskning, vänskap och oförglömliga minnen!

Vad har Rays betytt för dig?
Rays har betytt oerhört mycket för mig – det är lite som de material jag skapade, där varje por är unik. På samma sätt har Rays skapat många personliga och unika minnen. Innan Rays hade jag aldrig riktigt upplevt den naturvetenskapliga lägerkulturen – för mig var läger mest något sportrelaterat. Rays öppnade upp en helt ny värld, en värld jag inte visste att jag saknade förrän jag var mitt i den.

Det var däremot inte bara forskningen som gjorde Rays till något alldeles speciellt – det var också människorna. Framför allt var det känslan av att vara omgiven av människor som delar min passion för naturvetenskap. Det är motiverande att träffa kunniga människor som verkligen vill att man ska lyckas. Rays har gett mig en möjlighet att möta likasinnade, testa på forskning och utmana mig själv på nya sätt.

Vad är det bästa med Rays?
Det bästa med Rays är svårt att sätta fingret på. Från att lyssna på favoritmusik med vänner, till en välbehövlig powernap eller djupa samtal sent på kvällen – det är alla dessa små ögonblick som gör Rays magiskt. Men om jag måste välja en specifik sak är det bästa med Rays förmodligen balansen mellan det akademiska och det sociala. Det intensiva forskandet, lärandet och rapportskrivandet varvades med aktiviteter som camping. Även om schemat var fullt var varje upplevelse minnesvärd och bidrog till att göra Rays till Rays. För Rays är verkligen så mycket mer än bara forskning, även om forskningen i sig var både utmanande och rolig.

Vilket är ditt allra bästa minne från Rays?
I ett hav av fantastiska minnen från Rays är det svårt att välja bara ett. Men några dyker snabbt upp i tankarna, och ett av dem är midsommarfirandet. För vissa är midsommar en självklar tradition med blomsterkransar och dans runt midsommarstången, för andra en helt vanlig sommardag. För mig är det definitivt det förstnämnda. Midsommar kom tidigt i programmet och blev ett perfekt tillfälle att verkligen lära känna alla. Vi fick i uppgift att baka flera pajer från grunden på bara några timmar – ett verkligt test på teamwork. Alla hjälptes åt, skrattade och skapade minnen. När det sedan var dags för midsommarmiddag var det den perfekta avslutningen på dagen.

Varför ska man söka till Rays?
Det finns verkligen inget att förlora! Ja, ansökan kräver lite tid och engagemang, men allt bra är värt att lägga ner tid på. Rays ger dig inte bara chansen att forska på ett universitet tillsammans med erfarna forskare, utan också att bli en del av en fantastisk gemenskap!

Så om du funderar på att söka – gör det! Jag hoppas verkligen att du tar chansen.

Lycka till!

Möt en xRay: "Rays öppnade dörrar för mig och gav mig en chans att växa, både inom vetenskapen och som person"

An-Vy Nguyen var en av deltagarna på Rays 2024. Hennes forskningsprojekt handlade om att analysera genuttrycket i en K562-cellinje, en myelogen leukemicellinje, både före och efter värmeschock.

Vad gör du just nu?

Just nu är jag inne på min sista terminen i naturvetenskapsprogrammet med medicinprofil i Tycho Braheskolan Helsingborg. Utöver studierna ägnar jag min tid åt min taekwondoförening, där jag både är instruktör, tävlingscoach samt sekreterare i styrelsen. Dessutom engagerar jag mig som volontär på helgerna, där jag umgås med äldre som behöver lite sällskap.

Vad har hänt efter Rays?

Efter Rays har jag, utöver studierna, hunnit resa lite och även deltagit i några xRays-återträffar. Både en stor återträff med deltagare från tidigare upplagor från hela landet, samt en lokal xRays-återträff. Jag har också varit iväg och coachat på taekwondotävlingar runtom i Sverige.

Vad har Rays betytt för dig?

Det är nästan svårt att sätta ord på hur mycket Rays betytt för mig. Rays gav mig en ökad självsäkerhet inom naturvetenskap och hjälpt mig växa som person. När jag först deltog i Rays kände jag mig lite osäker, eftersom de flesta av mina meddeltagare hade meriter från vetenskapliga eller matematiska tävlingar, eller var skribenter för vetenskapstidningar. För mig, som var elitidrottare och spenderade största delen av min fritid i idrottsvärlden, kändes det väldigt främmande. 

Rays öppnade många dörrar för mig. Det fick mig att inse hur mycket spännande det finns inom vetenskap som jag tidigare inte visste om. Trots mitt stora intresse för naturvetenskap har jag aldrig varit med om något liknande tidigare, och det breddade verkligen mina perspektiv. Jag fick lära mig mycket från grunden, vilket inte var helt lätt, men med hjälp av mina tidigare kunskaper och hårda arbete kände jag ändå att jag lyckades rätt bra!

Vad är det bästa med Rays?

Av allt roligt Rays har att erbjuda måste jag säga att det allra bästa är gemenskapen. Det är en unik möjlighet att träffa vänner för livet. I Rays finns så många olika människor med olika intressen och bakgrunder, men med samma driv samt engagemang. Alla meddeltagare, föreläsare, xRays samt ledare är så härliga och redo att dela med sig av sina erfarenheter och spännande upplevelser! Min mentor och alla jag mötte på mentorskapet var också underbara. Mentorskapet gav mig även chansen att träffa doktorander från olika länder och höra om deras forskning samt olika kulturskillnader.

Ann-Vy och hennes projektpartner Emelie Liu i SciLifeLabbet på KTH.

Vilket är ditt allra bästa minne från Rays?

Det finns många bra minnen som var mycket roligt. Exempelvis det härliga sommarfirandet, ett skrattfyllt Rays Got Talent och en uppfriskande kanotpaddling. Om jag dock måste välja en sak så är det alla bed checks. Varje kväll samlades vi i handledargruppen, ibland även alla andra deltagare samt xRays och gästföreläsare, för att prata om dagen. Vi fikade tillsammans efter en hektisk dag och delade med oss av våra bästa- respektive sämsta upplevelser. Det var kul att få höra allt spännande de andra upplevt under dagen, allt från hur det gick med deras arbete till hur några hade sightseeing i Stockholm. 

Under de två veckorna vi hade mentorskap var det inte bara att hastigt kasta i sig frukost tillsammans, åka till sina respektive mentorskap, träffas kort på kvällen för middag samt eventuell föreläsning, och sedan jobba vidare på våra respektive projekt. Jag uppskattade att vi fick tid till att verkligen umgås en stund varje kväll. Trots att det ibland kan vara kaotiskt under bed check, så är stämningen alltid väldigt mysig. Ibland förlängde vi bedchecken och samtalade långt in på natten.

Varför ska man söka till Rays?

Rays ger dig en chans att kliva in i forskarvärlden på riktigt. Det är en bra möjlighet att skapa värdefulla kontakter och hitta vänner för livet med samma passion för vetenskap. Oavsett om du länge varit inne i vetenskapens värld eller har ett brinnande intresse utan tidigare chans att testa dina förmågor, så är Rays rätt plats! 

Här får du inte bara praktisk erfarenhet utan även möjligheten att bland annat utvecklas inom vetenskapligt skrivande, programmering, retorik och även lite humaniora som en omväxling från allt forskande. Jag överdriver inte när jag säger att detta kan bli den bästa sommaren du hittills varit med om, så missa inte att ansöka till Rays – For Excellence! 

Möt en xRay: "En helt fantastisk möjlighet att utveckla sig själv"

Sofia Nordblom var en av deltagarna på Rays 2024. Hennes forskningsprojekt handlade om astronomisk klassificering, där hon analyserade data för att avgöra om ett avlägset astronomiskt objekt var en supernova eller ett svart hål.

Vad gör du just nu?

Jag studerar sista året på Naturvetenskapsprogrammet på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg. Där läser jag en specialiseringsinriktning i matematik. På fritiden spelar jag piano och träffar kompisar. 

Vad har hänt efter Rays?

Jag har fortsatt med mitt Raysprojekt som mitt gymnasiearbete! Mitt arbete handlade om att försöka göra en astronomisk klassificering. Mer bestämt analyserade jag data från ett avlägset astronomiskt objekt med målet att bestämma om detta var en Supernova eller ett Svart hål. Efter Rays hade jag inte kommit fram till en slutsats, vilket kändes tråkigt. Jag tyckte också att forskningsprojektet var spännande och jag gillade att arbeta med min mentor på Stockholms Universitet. Det här fick mig att kontakta henne för att fråga om hon kunde tänka sig att handleda mig lite till. Det kunde hon! 

Under hösten har jag gjort studien större och faktiskt kommit fram till en slutsats. Objektet jag observerar är inte ett svart hål. 

Vad har Rays betytt för dig?

Rays var en plats där jag verkligen kände mig som hemma. Det var ett otroligt häftigt och unikt sammanhang att vara en del av. Under mina fyra veckor blev jag väldigt inspirerad av de andra eleverna, handledarna och min mentor på Stockholms universitet. De andra eleverna bidrog till en fin gemenskap. Eftersom att handledarna bara är några år äldre kan de bidra med goda tips och erfarenheter kring framtida studier. Min mentor gav mig mycket inspiration och motivation till att fortsätta vara nyfiken. Att genomföra ett forskningsprojekt under fyra veckors tid kräver mycket arbete och disciplin, men att ha klarat av det ger ordentligt med självförtroende. 

Vad är det bästa med Rays?

Det bästa med Rays är garanterat personerna man träffar. Många har liknande intressen och erfarenheter. Därför hittar man lätt personer att prata med. Atmosfären är välkomnande och avslappnad.

Man får också möjligheten att verkligen fokusera på en enda sak, eftersom att man slipper andra krav från omgivningen. När man går i skolan har man många ämnen att fokusera på samtidigt, och då kan man inte fokusera lika mycket på en sak. På Rays har man forskningsprojektet som huvudfokus, och då får man möjligheten verkligen lära sig och bli expert på sitt område.  

Vilket är ditt allra bästa minne från Rays?

Det finns otroligt många roliga minnen från Rays, men det jag tänker tillbaka på oftast och saknar mest är vardagen man kom in i efter ett tag. I den är de andra deltagarna väldigt centrala. Jag vaknade på morgonen, åt frukost med de som var vakna och sprang in i någon som stressat letade efter en laddare. Därefter tog jag mig iväg till tågstationen i Strängnäs för att åka in till Stockholm tillsammans med fler elever. Solen sken och vi spenderade tågresan med att skratta, jobba på våra projekt eller sova. I slutet av dagen möttes vi på centralstationen i Stockholm igen och pratade om vår dag och allt spännande vi gjort!

Varför ska man söka till Rays?

Rays är en helt fantastisk möjlighet att utveckla sig själv. Självklart lär man sig hur man forskar, påriktigt, men man får också ut så mycket mer. Man blir en bättre talare, en bättre skrivare och får en bättre samarbetsförmåga. Man får helt enkelt en bredd av användbara kunskaper. 

Rays är väldigt socialt. Man umgås väldigt intensivt med de andra eleverna, något som är väldigt roligt och utvecklande! Innan jag sökte var jag orolig att det skulle vara mycket konkurrens mellan eleverna, men min upplevelse var tvärt emot. Jag upplevde att alla deltagare stöttade varandra, något som gjorde det mycket lättare att ta sig igenom forskningsarbetet. Jag har träffat väldigt bra vänner på Rays!

Det finns inga anledningar till att INTE söka till Rays

Möt en xRay: "Det kändes som att man var i en film, det var helt otroligt"

Dani Zuhair var en av deltagarna på Rays 2024. Hans forskningsprojekt handlade om att karaktärisera flera dopade kompositmaterials egenskaper på kvantnivå.

Vad gör du just nu?

Just nu studerar jag sista året på naturvetenskapslinjen på Katedralskolan i Lund. Utöver studierna så engagerar jag mig mycket i naturvetenskapliga organisationer, spelar musik, samt fortsätter att forska! Precis just nu så håller jag på att förbereda mig inför min sista tenta för denna läsperioden (tack och lov!).

Vad har hänt efter Rays?

Efter Rays har en hel del hänt. Direkt efter Rays fick jag chansen att åka till Kanada för att fortsätta att forska inom condensed matter physics. Därefter har jag varit gästföreläsare på diverse ställen, valdes in i Astronomisk ungdoms elevförbunds förbundsstyrelse, blivit projektledare, samt startat förening. Det mest krävande jag har gjort än så länge efter Rays är att jag fick möjligheten att åka till Schweiz, till PSI, som tillhör ETH, och föra lite forskning som jag sedan använder en del av för att skriva mitt gymnasiearbete. Det coolaste jag fick vara med om efter Rays var att jag var på Nobels alla aktiviteter. Allting ifrån föreläsningarna, till prisceremonin, till banketten, till  efterfesten och massa annat under hela nobelveckan! Utöver det naturvetenskapliga har jag hållit på en del med mina hobbys, som att spela fiol, där jag spelar ibland annat en semi professionell orkester, 3d printing och modellering, fotografering, och annat smått och gott! 

Vad har Rays betytt för dig?

Rays har inte bara betytt en sak för mig. Jag har sedan tidigare doppat mina tår i forskningsvärlden och höll på med ett forskningsprojekt inom astrofysik. Jag tyckte att det var otroligt kul, men det var svårt att hålla motivationen uppe utan att ha andra som förstår en runtomkring mig. Alltid när jag pratade med folk, så verkade de ointresserade efter att jag har förklarat klart vad det var jag höll på med, eller så förstod de inte. Rays fyllde det hålet. Det var otroligt uppfriskande att få göra ett projekt tillsammans med en jämnårig och likasinnad person, och komma tillbaka till boendet och bli bemött av ännu flera jämnåriga och likasinnade personer som delar samma passion för forskning. 

Rays har också hjälpt mig att utvecklas som vetenskapsman och person. Mitt projekt under Rays handlade om att karaktärisera flera dopade kompositmaterials egenskaper på kvantnivå, genom att använda mig av olika undersökningsmetoder. Detta var ett ambitiöst projekt för tiden vi hade på oss att forska, men det gav mig mycket erfarenhet som jag nu fortsätter att använda mig av och fortsätter att utveckla i forskningen jag gör just nu. Dock utvecklade Rays inte bara mina forsknings kunskaper, utan även fördjupade mig i mycket annat tack vare föreläsningarna vi hade efter att vi var på universiteten och forskade. Dessa föreläsningar var väldigt breda i innehåll, och man fick lära sig om många olika saker. Det handlade om allt ifrån effektiv altruism, till hur man håller ett tal beroende på målgrupp, till hur man programmerar och skriver i LaTeX och massa annat. 

Rays har betytt en mängd med nya möjligheter, speciellt inom forskningsvärlden, men också så har Rays för mig betytt några av de bästa dagarna jag har fått äran att uppleva.

Vad är det bästa med Rays?

Det är en omöjlig fråga att svara på. Rays har varit en av de bästa månaderna jag har upplevt. För mig handlar det mycket om gemenskapen och människorna runt omkring en, och under Rays fick jag uppleva en gemenskap jag inte har fått vara med om tidigare. Hela Rays community är helt fantastiskt. Allting från mina meddeltagare i Rays 2024, till den fantastiska projektgruppen, till den härliga xRay communityn. Någonting som förvånade mig under Rays är hur många xRays som kommer tillbaka och hälsar på under Rays, och hur bra alla får lära känna varandra. Så pass så att man efter Rays inte bara har vänner för livet från sin egen upplaga av Rays, utan även från en massa andra upplagor av Rays! 

Det som gjorde Rays mer underbart var att utöver den härliga gemenskapen som sträcker sig upplagor genom, så fick man göra någonting man tycker är otroligt kul, tillsammans med härliga människor som delar samma åsikt. Innan Rays, var det väldigt svårt för mig att hitta en krets med människor som också forskar och tycker om att forska, precis som mig, men Rays fyllde detta hålet och många fler. 

Alla minnen från Rays, allting från äventyren, till promenaderna, till att hjälpa folk med hur man använder en tvättmaskin, till att sitta vid brygga, eller hoppa från brygga, eller slänga ner folk från bryggan (detta hände mer än en gång lol), till att tillsammans sitta och skriva på sina arbeten och ta en massa dans-pauser när man egentligen bara behöver sova och mycket mer, är vad som för mig gjorde Rays så magiskt. 

Handskakning mellan eleven Dani Zuhair och projektledare Olle Lapidus under Rays 2024, vid inlämningen av final report. Dani visar upp sin forskningsartikel.

Vilket är ditt allra bästa minne från Rays?

Ett singulärt bästa minne från Rays går inte att välja ut tycker jag, alla ögonblick under Rays har varit speciella på sina egna sätt. För att svara på frågan kommer jag välja ut några av de mest framstående minnen från Rays, vilket inkluderar bland annat: Hajken, midsommarfirandet, Lance föreläsningar, att spela fiol på bryggan, att bada flera gånger, varav vissa med kläder på, bed checks, dans pauser i mediateket mellan intensiva skrivstunder på rapporterna, alla karaoke sessions, avslutningen, och mycket annat. Som tidigare sagt så handlar Rays för mycket om gemenskap, och mina generella favoritminnen från Rays har varit de stunder där man får koppla av någon stund från det intensiva arbetet och njuta av sitt umgänge. Det var i dessa stunder som jag fick lära känna dessa vänner som jag förhoppningsvis kommer att ha för livet. Det var under dessa stunder man kunde slappna av och bara göra någonting bara för att det är kul, utan någon press, eller någon stress. Det var under dessa stunder som Rays blev till Rays för mig.

För att välja ut ett minne som verkligen ligger mig nära hjärtat, så hade det varit när vi under hajken åkte ut på vattnet, satte våra kanoter bredvid varandra, och snackade, hade bed check, sjöng en massa tillsammans samtidigt som det var solnedgång. Detta var en magisk upplevelse för mig. Jag hade tidigare under veckan skadat mig, och kunde därför inte paddla tillsammans med de andra deltagarna, men tack vare vår fantastiska projektledare så fick jag ändå hänga med ut på vattnet (verkligen tack Olle!). Det började med att några av oss ställde kanoterna bredvid varandra, och så höll vi i varandras kanoter för att inte flyta iväg. Sedan kom det fler och fler personer ut på vattnet, och det började bli senare och senare på kvällen. Då bestämde vi oss för att ha gemensam bed check för oss som var på vattnet, och de andra som var på land fick ha en egen bed check. Utöver den väldigt magiska stämningen på vattnet och med solnedgången, så började vi sjunga allesammans och tillsammans som en stor enhet av massa kanoter började de på ytterkanterna att paddla mot solnedgången. Det kändes som att man var i en film, det var helt otroligt. 

Varför ska man söka till Rays?

Om jag inte redan har övertygat läsaren att söka till Rays med ovanstående text, så ska jag ge det ett till försök. Rays är ett ställe som inte bara är för att forska, utan även för att göra några av de bästa kontakterna man kommer kunna göra inför livet. Du kommer att skaffa de bästa minnen från hela din ungdom, samtidigt som du får lära dig hur man forskar på riktigt, och får din egen rapport publicerad av Rays. Man får lära sig massor utöver forskningen också, som att programmera, skriva i LaTeX, hur man kan göra en förändring i världen, hur man talar för att övertyga och en massa massa annat. Om inte detta låter som någonting man inte borde missa, så vet jag inte vad jag ska säga mer, men jag vet att den som inte söker kommer att ångra sig! Jag hoppas med hela mitt hjärta att ni söker, och jag ser fram emot att träffa er på alla kommande upplagor av Rays ;)

Universums största och varmaste kramar,

Dani Zuhair :)

Sök till arrangör för Rays 2025!

Sök till Rays styrelse!