En av världens mest kraftfulla datorer

Alla discipliner inom naturvetenskapen är numera beroende av kraftfulla datorer. Om det så gäller kemi, biologi, neurologi, partikelfysik eller simuleringar av flygplan så behövs datorer i vilka man kan göra sina beräkningar.

För att få lite perspektiv på detta besökte vi idag Parallelldatorcentrum (PDC) som är ett superdatorcentrum vid KTH i Stockholm. Där fick vi en rundtur av Erwin Laure (PhD) som är Avdelningschef för PDC. Han visade oss bland annat deras flaggskepp kallad Lindgren. Lindgren (efter Astrid) är ett Cray XE6 system och rankas som den just nu 31:a snabbaste datorn i världen.

Vi fick även lyssna till en fascinerande föreläsning om betydelsen av parallell programmering för att bryta ner komplexa simuleringsproblem i mindre delar och sedan köra dem på många kärnor simultant. Lindgren har tex. ca 34.000 kärnor som kan arbeta parallellt. De största datorerna i världen, tex K computer i Japan, har ca 550.000 kärnor som kan arbetar parallellt. Det är dock inte trivialt att översätta problem till parallell programmering utan kräver en hel del utbildning. Det var därför roligt att tidigt kunna visa våra elever att kunskap om programmering och datorer i framtiden garanterat kommer vara relevant oavsett vilken disciplin man väljer att forska inom.

Vetenskap & Allmänhet

För några dagar sedan hade vi den sista föreläsningen på temat vetenskap och samhälle. Passande nog gavs den av Karin Hermansson (PhD i halvledarelektronik) som är kanslichef på Vetenskap & Allmänhet (VA). Vetenskap & Allmänhet är en ideell förening som främjar dialog och öppenhet mellan forskare och allmänhet – särskilt unga.

Bland de ämnen som Karin diskuterade med eleverna var tex. vad som påverkar människor förtroende för forskare. Det visar sig att allmänheten, enligt VA:s undersökningar, bekymrar sig mycket över till exempel fusk, att flera olika forskare ibland ger olika svar på samma fråga samt att viss forskning uppfattas som flummig. Larmrapporter om faror inom ex. medicin och mat minskar även det förtroendet för forskare.

Vi tittade även på en del statistik över hur ungdomar i Sverige rankar olika skolämnen efter deras betydelse. Det visar sig att tex. kemi och matematik hamnar långt ner på listan över ämnen som är roliga och värdefulla. Intressant nog visar undersökningar att det finns en stark korrelation mellan ungas relation till olika skolämnen och deras föräldrars syn på dessa ämnen. En tankeställare för alla de föräldrar som säger att matematik är oviktigt eller krångligt (ja, jag har hört många säga det).

I och med Karins föreläsning avrundar vi Rays föreläsningsserie om naturvetenskapens betydelse i samhället. Den sista veckan kommer nu fokus istället till största del ligga på att få klart de forskningsrapporter som skall lämnas in på onsdag veckan som kommer.

Besök på Leine & Linde

För att Rays skall vara möjligt behövs stöd ifrån alltifrån företag och ideella organisationer till privatpersoner och stiftelser. En av de företag som tidigt ställde upp med pengar till Rays var Strängnäsföretaget Leine & Linde. De är ett världsledande företag  inom tillverkning av inkrementella och absoluta pulsgivare som används för att mäta hastighet och position. Runt 80% av de pulsgivare som sitter i tex. skogsmaskiner, pappersverk och andra industriapplikationer kommer ifrån lilla Strängnäs. Imponerande, inte sant? Ovanpå det kan de även skryta med att klara av alltsammans utan att ha någon som helst lagerföring. Varje dag skeppar deras tillsynes lilla fabrik iväg 1 ton pulsgivare till länder över hela världen.

För att det skall vara möjligt behöver de otroligt avancerad tillverkning med bla. ett renrum samt ett stort antal mycket erfarna ingenjörer och produktionstekniker. Under eftermiddagen och kvällen idag fick vi förmånen att besöka deras anläggning och höra om hur vetenskap tillämpas inom svensk tillverkningsindustri. För även om ren grundforskning är fantastiskt fascinerande så är det även viktigt att upptäckter omsätts i innovationer som kan användas i samhället. Leine & Lindes produkter används till exempel i vindkraftverk vilket är väldigt positivt med tanke på vår förestående energikris.

Eleverna fick lyssna till föredrag om betydelsen av forskning på små- och medelstora företag samt en inblick i hur livet som ingenjör på ett sådant företag kan vara. Förhoppningsvis gav det lite perspektiv på att forskning kan ske på många olika ställen, inte bara på universitet och högskolor.

Vad ägnar vi oss åt för forskning?

Även om denna blogg kan få det att framstå som att vi mest har föreläsningar och sociala aktiviteter så spenderas trots allt majoriteten av tiden vecka två och tre på forskningsinstitutioner inne i Stockholm. Därför kanske det vore lite intressant att få inblick i vad för typ av forskningsmentorskap vi har i år. Nedan följer ett axplock av ämnen med korta förklaringar. Mer ingående djupdykningar i de respektive ämnena kommer framöver, och om inte annat i form av elevernas slutrapporter som presenteras nästa vecka.

Kärnfysik – Mariam och Henrik arbetar med professor Bo Cederwall med ett projekt inom materialanalys genom neutronaktivering.

Kvantkryptografi - David och Joel arbetar med professor Mohamed Bourennane från institutionen för kvant- och fältteori med ett projekt rörande kvantkryptografi och möjligheten att avslöja avlyssningsförsök med hjälp av denna kryptometod.

Komplex matematik – Anna och Isak studerar tillsammans med professor Mikael Passare bland annat så kallade komplexa amöbor och dess egenskaper. De har även ägnat en del tid åt att studera rötterna till Ramanujans theta funktion.

Insulinsekretion i beta celler – Emelie och Isabella arbetar med doktorand Linnea Eriksson från Karolinska Institutet med att studera insulinsekretation i beta celler, något som är intressant vid behandling av diabetes.

Se detta som en liten aptitretare. De kommande dagarna kommer vi ge lite information om alla projekt, och kanske någon djupdykning i en del av dem.

Politik och vetenskap – ett omaka par?

De flesta som har ett passionerat intresse för naturvetenskap tenderar att ha ett avsevärt mindre intresse för samhällsfrågor. Eller?

Under kvällen idag har vi haft besök av Johan Andréasson som arbetar som politisk tjänsteman i Riksdagen och är civilingenjör i Industriell ekonomi från Chalmers. Han har även många år i styrelsen för Förbundet Unga Forskare bakom sig. I sin arbetsgrupp i Riksdagen har han ca 70 kollegor varav högst tre eller fyra är naturvetare. Vad får det för konsekvenser för politikers förmåga att ta till sig vetenskapliga resultat?

Vilket ansvar har forskare, och särskilt unga forskare, för att förmedla kunskap till samhället och allmänheten? Svåra frågor som blir aktuella hela tiden i vårt moderna samhälle. Alltifrån vår energipolitik till vår it-politik styrs av innovationer och tekniska lösningar. Huruvida vi borde ha kärnkraft är till exempel en fråga som just nu har rönt väldigt mycket uppmärksamhet. Detta trots att gemene man (och snart sagt varje politiker) helt saknar kunskap om hur kärnkraftsreaktorer egentligen fungerar.

Som övning under passet fick eleverna i grupper på kort tid sätta sig in i ett par vetenskapliga frågor med politisk betydelse. Dessa var huruvida vi borde inför skatt på kött med tanke på dess stora miljöpåverkan (köttproduktion bidrar till exempel med uppskattningsvis 20% av världens koldioxidutsläpp), huruvida man borde införa individuella utsläppsrätter (att varje person har en koldioxidkvot) samt huruvida det borde vara tillåtet med genmodifierade grödor. En grupp fick företräda de som är för varje åtgärd, medan en grupp fick vara emot varje. Det var fascinerande att se hur engagerande politik kan vara när den handlar om rätt typ av frågor. Debatten blev väldigt intensiv och det var långt ifrån självklart vilken sida som vann varje fråga. En insikt var att forskning och vetenskapliga resultat kan användas på väldigt olika sätt beroende på vilket syfte man som politiker vill uppnå.

Sammantaget var det en bra tankeställare för oss alla att reflektera över vetenskapens betydelse för samhällets utveckling och vilken roll den spelar i politiken.

Hur är det att studera på en högskola?

Ett viktigt syfte med Rays är att förbereda våra deltagare för en framtid som studenter och forskare. För att hjälpa till med förberedelserna inför att bli student bjöd vi därför i söndags in en skara studenter från universitet runt om i Sverige. Deltagarna var Johannes Wolff, som läser Teknisk Fysik och skall börja forska inom astronomi i Uppsala, Beatrice Bergström som läser till läkare på Karolinska, Johannes Borgqvist som läser Bioteknik på Chalmers samt vår alldeles egen Fredrik Langkilde som läser till läkare på Göteborgs Universitet.

Efter en inledande presentation från våra panelmedlemmar fick alla en möjlighet att ställa frågor. Det visade sig bli intressant med frågor om alltifrån bostadsköer till möjligheten att läsa mer än 100% under sin grundutbildning.

Kvällen avslutades med besök på en närliggande hamburgerbar. Som ledare kändes det fantastiskt roligt att se hur frågorna till våra gäster fortsatte att hagla över maten. Nyfikenheten är verkligen enorm bland våra fantastiska elever!

Frizzled

https://vimeo.com/64178273 Ovan är en intervju från förra veckan med Marcus Gidekull, en av de arton utvalda deltagarna av Rays 2011.

Midsommar

Sill och färskpotatis på en brygga invid en sjö. Gårdagens midsommarfirande innehöll allt det som traditionen bjuder inklusive knasiga lekar, dans på bryggan och midnattsdopp.

Dagen började med en efterlängtad sovmorgon för de allra flesta. Trots att frukosten serverades fram till elva var det en del som gick direkt på lunchen. Lunch serverades som sagt på bryggan vid Europaskolan. Fredrik och Gustav hade med hjälp av en energisk skara elever planerat mat och dekorerat hela morgonen. Det bjöds på alltifrån nio olika sillsorter till gravad lax och färskpotatis. Till efterrätt blev det såklart stora lass med jordgubbar och glass.

Efter lunch begav vi oss iväg till en intilliggande gräsmatta för femkamp. Det blev såväl potatis på sked som irländsk julafton. Favoriten för oss som tittade på var i och för sig utan tvekan “äta äpple ur en hink med vatten” grenen. Ser fantastiskt roligt ut när någon står med huvudet rakt ner i en hink och frustar för att få tag i det förbaskade äpplet som flyter runt i den. Vi kan förresten passa på att gratulera lag Gamma Rays till segern med starka 13 poäng framför Jeneticspå 10 poäng. Självklart förtjänar även Snövit och de sex dvärgarna en omnämning för sin tappra insats.

Efter femkampen var det ombyte till middag och sedan promenad tillbaka till bryggan. Där hade Fredrik och Gustav under tiden ställt upp grillen och börjat förbereda rödvinsmarinerade lövbiffsspett. För alla vegetarianer blev det grönsaksspett och halloumi. Efterrätten bestod av äpplesmulpaj och vaniljsås.

Redan innan efterrätten blev det med en del dansande. Att åka buss till technomusik är en given succé, eller hur? Annars är en personlig favorit hela morgonrutinen i ordning. Efter många timmars dans och skratt så blev det dags för ett midnattsdopp. En trupp på sju modiga vågade sig i vattnet med bland annat undertecknad tittade på. Kallt var det men skönt tydligen.

Ett lyckat midsommarfirande i gott sällskap helt enkelt.

Idag har det varit ytterligare vila och besök i Stockholm för de som velat. På kvällen har vi käkat pizza och sett på film. Imorgon däremot så börjar aktivitetsprogrammet dra igång igen. De senaste två dagarna har dock gett gott om ny energi och alla verkar riktigt taggade för att få komma tillbaka till sina mentorskap på måndag.