Rays Olympics

Rays Olympics

Dagen började kl. 8.00 med väckning i form av Greyhound dånandes ur högtalaren. Sedan var det bara att fortsätta att skriva, skriva och skriva på introduktionen till rapporten för att hinna med deadline kl. 12.00. Men efter lunch väntade en välförtjänt paus. Det var nämligen dags för den årliga upplagan av Rays-olympics!

Vädret var på topp och humöret likaså när vi tillsammans gick ner till gräsplanen utanför domkyrkan i Strängnäs. Vi ställde oss i våra handledargrupper och började diskutera taktik inför den första samarbetsleken (läs tävling). Alla fick varsin tandpetare och ställde sig sedan på led i handledargrupperna. Första personen i ledet fick en godisnapp och sedan skulle godisnappen förflyttas med tandpetarna till den siste personen i ledet. Det lag som fick nappen att nå siste man i ledet först vann leken.

Efter godisnappstävlingen stod irländsk julafton på agendan. Leken gick ut på att alla i laget, en och en, skulle springa fram till ett brännbollsträ och snurra 10 varv runt det för att sedan springa tillbaka så snabbt som möjligt. Detta resulterade i ett antal halvsnurriga fall och massor av skratt.

Handledargrupperna fick även göra upp om vinsten i ett flertal andra grenar så som äggkastning, gåtor och t-shirtstafett. Efter Rays-olympics stod inget mer på schemat för dagen och kvällen spenderades skrivandes på rapporter med glasspauser ute i det fina vädret.

/Caroline Ekelund

DSC_0405.JPG
DSC_0440.JPG

Hajk

Hajk

Efter några väldigt intensiva dagar med mängder av intressanta föreläsningar och där i stort sett varenda ledig sekund ägnats åt att skriva på rapporterna om miniprojektet som genomförts under veckan var det i lördags dags att dra iväg på en välförtjänt hajk. Klockan 10 samlades vi utanför elevboendet med ryggsäckar innehållande ombyte, badkläder och sovsäck. Vad det kommande dygnet skulle bjuda på för äventyr hade vi ingen aning om.

I samlad trupp begav vi oss emot Strängnäs busstation där vi hoppade på bussen mot Åker Styckebruk. En kort promenad senare visade det sig att vi inte alls skulle vandra hela dagen, vilket det flesta hade föreställt sig, utan att det var kanoter som skulle användas som färdmedel. Det var lite blandade åsikter bland oss elever men väl på vattnet hittade alla sina sjöben rätt snabbt och det bar iväg mot kvällens tältplats. Färdens bjöd på vackra vyer av den Sörmländska skogen.

Två timmar senare värkte armarna hos de flesta och lunchen smakade extra gott efter den långa kanotturen. Med ny energi tog vi oss den sista biten fram till tältplatsen och där var det dags att sätta våran problemlösningsförmåga på prov när det var dags att resa upp tälten. Något som gick strålande för det allra flesta.

Kvällen inleddes med en omgång Capture the Flag. En lek som många kände igen från idrotten och som går ut på att gömma en flagga på sin planhalva av skogen för att sedan hitta motståndarlaget utan att bli tagen. Vi var uppdelade i legen udda mot jämna nummer. Laget bestående av udda nummer hitta rätt snabbt sin flagga men den var placerad på ett väldigt lättförsvarat ställe precis vid sjön och flertalet strategier för att få tag i flaggen testades utan framgång. Till slut övergick några till ännu mer kreativa idéer, vilket resulterade i en kanottur för några medan vissa hämtade badkläder för att simma. Det hela fick en rafflande avgörande när det udda laget äntligen lyckades få tag i sin flagga och kasta ut den till kanoten som genast började paddla mot gränsen, samtidigt som det jämna laget äntligen lyckats hitta sin flagga utan att bli upptäckta och rusade mot gränsen. Vem som tog över flaggan till sin sida först var väldigt oklart.

Resten av kvällen bestod av grillning, smores och en lek som lyckades förvirra alla oss elever till en början. Sedan var det som vanligt dags för bedchecks, men den här gången hade vi den gemensamt med hela gruppen och det var extra mysigt att sitta tillsammans runt lägerelden i skymningen. Efteråt kröp vissa ner i sina sovsäckar direkt medan andra stannade uppe ett tag.

Dagen efter väcktes vi redan halv sju. Trettio minuter senare var tälten rivna, allt ihoppackad, frukosten intagen och det var dags att börja paddla hemåt. Nu började vi alla bli riktigt skickliga på att styra kanoterna och det var istället en envis motvind i slutet som sinkade farten.

Väl hemma i Strängnäs igen var vi i stort sett lediga hela dagen. Många passade på att duscha, sova ikapp efter natten och umgås. Nu ser vi fram emot att få sätta igång med våra forskningsprojekt på riktigt och träffa våra mentorer i Stockholm.

/Sofie Ohlsson

 

36257453_2127155767313156_5958099819808423936_o.jpg

Midsommar

Midsommar

Midsommar: en gammal hederlig svensk tradition som jag inte vet varför vi firar men jag ändå inte kan tänka mig att strunta i. Jag visste verkligen inte hur det skulle vara att fira midsommar med 27 främlingar som jag bara hade känt i en vecka, men det visade sig att Rays hade något alldeles särskilt planerat.

Dagen inleddes med fem minuters mini-presentationer då vi i grupper skulle redogöra för de forskningsprojekt som vi hade arbetat med under veckan. Nervositet och förväntan låg i luften.  Efter några enastående föredrag kunde midsommarfirandet äntligen dra igång på riktigt och vi delades upp i två grupper; en som skulle dekorera sjöboden vid bryggan och en som skulle plocka blommor samt bygga midsommarstången. Det regnade och blåste en del men en riktigt fin, dock något svajig midsommarstång täckt av ormbunkar kunde resas.

En supertrevlig lunch tillagad av Jakob Broman i arrangörsgruppen inleddes vid tvåtiden och vi fick säga hejdå till föreläsaren Lance Rhoades som åkte tillbaka till USA. Efteråt blev det såklart midsommardans runt stången följt av lekar innan det blev dags för middag i boden på bryggan.

Med härliga svenska sommarhits, bra mat, god stämning och hemliga uppdrag under middagen, blev det en toppenkväll. Folk fick i uppgift att hålla lustiga tal, dansa vals och bordsgrannar skulle bli matade. När jag satt där vid bordet och såg ut över kompisarna insåg jag hur snabbt jag faktiskt har lärt känna alla och hur bekväm jag känner mig i deras sällskap.

Som en passande avslutning på dagen körde vi limbotävling med enastående Ebba som vinnare och ännu ett delmoment i form av charader för handledartävlingen genomfördes. Allt som allt var det en superrolig kväll då jag förvånades över hur lätt och kul det faktiskt var att umgås med mina Rayskompisar istället för familjen. Bästa midsommaren hittills tror jag nog!

/Isabella Broderick

DSC_0335.JPG
DSC_0276.JPG

Humanities Lectures med Lance Rhoades

Humanities Lectures med Lance Rhoades

Rays är ju ett vetenskapsläger, men trots det hade vi fyra lektioner i humanitära ämnen med professorn i litteratur på Washington University, Lance Rhodes. Eleverna hade i förväg läst Mary Shelleys Frankenstein i originalutgåva från 1818, och på lektionerna diskuterades alla möjliga ämnen med boken som underlag. Lance utmanade oss samtidigt som han berättade om de viktigaste subtila detaljerna som gör Frankenstein så intressant, och frågeställningarna vi skulle besvara var allt annat än enkla.

Lektion ett hade vi en djupgående genomgång av karaktärerna i boken, och hur dessa karaktärer relaterar till varandra. Utöver det fick vi en del grundläggande kuriosa om boken och författaren för att det skulle sjunka in hur chockerande boken egentligen var när den kom ut. Lektionen var i grund och botten bara ett underlag på vilket vi skulle komma att basera de kommande lektionerna. I läxa fick vi att ta ställning till en moralisk fråga i boken, så att vi skulle inleda nästa lektion med att diskutera våra svar.

Lektion två var enligt mig personligen den mest intressanta. Hela lektionen diskuterade och filosoferade vi kring temat mänsklighet, och frågor rörande vad som är mänskligt, vad som gör monstret i boken till ett monster och vad som kan anses vara mänskligt i monstret. Inga lätta svar minsann.

Lektion tre spann vidare på temat etik. Lance drog till med något rätt så spännande: han tog ned en elev bredvid sig, och spelade ett rollspel: eleven blev en humanoid robot, och lance var robotens skapare. Lance marknadsförde sedan sin “robot” som den mest villiga, intelligenta och perfekta tjänaren man kan ha, och svarade på elevernas frågor gällande tjänarens egna vilja, syfte, vad tjänaren har för rättigheter mm.

Den fjärde och sista lektionen såg vi på film, och hade en kort reflektion kring hur skräck blir komedi. Filmen var baserad på Frankenstein, men den var en komedi med humor som lite påminde om Monty Python på sina ställen. Filmen var en fin avslutning på några av de mest intressanta filosofiska diskussionerna jag haft, och personligen kom jag till några insikter jag inte glömmer i första taget. Stort tack till Lance och arrangörsgruppen som fixat hit honom.

/Otto Stenman

Inspirerande föreläsningar

Inspirerande föreläsningar

När detta inlägg skrivs lider den första veckan av Rays 2018 mot sitt slut, och förutom genomgångar om de verktyg vi kommer behöva i våra forskningsprojekt har vi fått ta del av fascinerande och inspirerande gästföreläsningar. På tisdagen kom professor Åsa Larson och pratade om sitt arbete om galaktiska molekyler och på torsdagen fick vi besök av Anna Celsing som föreläste om ledarskap.

Åsa Larson pratade om hur hon, som forskare i molekylfysik, undersöker molekyler och kemiska processer i liten skala här på Jorden för att bidra till kunskapen om vad som sker i gasmoln ute i rymden. Hon tog upp hur gasmoln undersöks med hjälp av spektroskopi, hur kvantmekaniska fenomen påverkar det som händer i molnen samt hur mängder av olika sorters molekyler kan uppstå genom olika komplicerade processer. Exempelvis är bildandet av vätgas i det tidiga universum tydligen inte alls så lätt som att två vätemolekyler bara sätts ihop. Delar av det Åsa föreläste om var helt nytt för många av oss, men genom hennes stora intresse och tydliga förklaringar öppnades våra ögon för detta både viktiga och invecklade område.

Anna Celsing har en bakgrund inom biokemi och läkemedelstillverkning, men arbetar idag med att hjälpa företag att förändra och utveckla strukturer kring ledarskap. Hon trodde starkt på en ny sorts ledarskap, med en större kreativ frihet för de anställda och fokus på inre drivkraft. Genom ett flertal exempel på både kända och okända företag och personer visade hon på varför hon, och flera andra, anser att denna utveckling både är nödvändig och oundviklig. Vill du som läser detta själv inspireras av ett av dessa företag kan jag verkligen rekommendera att googla på ‘Buurtzorg’, ett vårdföretag där sjuksköterskorna själva driver och tar ansvar för sitt arbete. Anna drog dessutom kopplingar mellan att leda ett stort företag och att leda sig själv framåt mot sina mål, och poängterade vikten av att ha en tydlig inre kompass och riktning.

Kort sagt var båda dessa föreläsningar uppskattade avbrott i metodikveckan. Genom Åsa Larson kunde vi uppleva charmen i att forska och ta fram ny kunskap om vår komplexa värld, och mitt i stressen över att få klart miniprojektsrapporterna påminde Anna Celsing oss om vikten av en inre kompass och att påminna sig själv om vart man är på väg.

/Sofia Danielson Damne

DSC_0111.JPG

Första dagen Rays 2018

Första dagen Rays 2018

Efter en lång väntan kändes det nästan overkligt att Rays 2018 verkligen skulle starta! Det jag hade gått mer än halva våren och sett fram emot, planerat min sommar kring och tänkt på, skulle dra igång och hela jag kände mig som en heterogen blandning av spänning, nervositet och förväntan. Jag hade haft fullt upp dagarna innan med skolavslutning, friidrottstävling och resa till Stockholm, så innan jag satt på tåget till Strängnäs hade det inte hunnit sjunka in att jag faktiskt skulle på Sveriges bästa sommarforskarskola och vara hemifrån i mer än i 4 veckor. Plötsligt var man på Strängnäs station, förväntansfull och mycket förvirrad. Lyckligtvis såg jag en som såg lika förvirrad ut som jag kände mig, och det visade sig senare att det var min rumskamrat Paulina. Tillsammans hittade vi några av handledarna och de nyanlända deltagarna. Vi skulle bo på Europaskolan, en gymnasieskola med inackorderingsmöjligheter som är belägen vid Strängnäs domkyrka. Att träffa alla de andra intagna var nästan surrealistiskt. Jag slogs av att alla var så sjukt trevliga, intelligenta och roliga. Det är inte ofta man träffar människor som utan vidare kan gå från att precis ha träffat varandra till en djup diskussion kring vetenskap. Vi pratade om saker som huruvida vi någonsin kommer att veta allt och vad att veta allt faktiskt innebär. Efter invigningsceremonin blev vi visade runt området och inledde handledargruppstävlingen med ett svårt men roligt quiz. Dagen fortsatte med speeddating, middag och presentation av handledarna. Efter en lång dag av nya intryck var den sista punkten på programmet bedchecks. Bedchecks kanske inte låter som det hetaste, men det är det mysigaste på hela dagen och ett skönt tillfälle där man kan varva ner och lära känna varandra bättre. Efter en chill pratstund i soffan med handledargruppen lade jag huvudet på kudden och somnade riktigt gott.

/Ebba Jernmark Burrows

DSC_0004-1.JPG

Rays 2018 drar igång!

Nu är det snart dags igen! Imorgon börjar äventyret Rays 2018. Arrangörsgruppen är på plats och otroligt taggade!

fullsizeoutput_53e.jpeg

Antagna elever till Rays 2018

Efter en lång process med extremt många duktiga sökande har 24 elever utmärkt sig och kommer att få spendera sommarlovet på Rays 2018. Arrangörsgruppen är mycket glada att kunna presentera årets elever och är övertygade om att detta kommer att bli ett fantastiskt år!