Midsommar: en gammal hederlig svensk tradition som jag inte vet varför vi firar men jag ändå inte kan tänka mig att strunta i. Jag visste verkligen inte hur det skulle vara att fira midsommar med 27 främlingar som jag bara hade känt i en vecka, men det visade sig att Rays hade något alldeles särskilt planerat.
Dagen inleddes med fem minuters mini-presentationer då vi i grupper skulle redogöra för de forskningsprojekt som vi hade arbetat med under veckan. Nervositet och förväntan låg i luften. Efter några enastående föredrag kunde midsommarfirandet äntligen dra igång på riktigt och vi delades upp i två grupper; en som skulle dekorera sjöboden vid bryggan och en som skulle plocka blommor samt bygga midsommarstången. Det regnade och blåste en del men en riktigt fin, dock något svajig midsommarstång täckt av ormbunkar kunde resas.
En supertrevlig lunch tillagad av Jakob Broman i arrangörsgruppen inleddes vid tvåtiden och vi fick säga hejdå till föreläsaren Lance Rhoades som åkte tillbaka till USA. Efteråt blev det såklart midsommardans runt stången följt av lekar innan det blev dags för middag i boden på bryggan.
Med härliga svenska sommarhits, bra mat, god stämning och hemliga uppdrag under middagen, blev det en toppenkväll. Folk fick i uppgift att hålla lustiga tal, dansa vals och bordsgrannar skulle bli matade. När jag satt där vid bordet och såg ut över kompisarna insåg jag hur snabbt jag faktiskt har lärt känna alla och hur bekväm jag känner mig i deras sällskap.
Som en passande avslutning på dagen körde vi limbotävling med enastående Ebba som vinnare och ännu ett delmoment i form av charader för handledartävlingen genomfördes. Allt som allt var det en superrolig kväll då jag förvånades över hur lätt och kul det faktiskt var att umgås med mina Rayskompisar istället för familjen. Bästa midsommaren hittills tror jag nog!
/Isabella Broderick
