Andreas Möller och Saga Jonsson: Första dagen på mentorskapen

Igår åkte alla elever in till Stockholm för att träffa sina mentorer och påbörja sina forskningsprojekt. Såhär skrev Andreas Möller och Saga Jonsson igår kväll när de återhämtade sig från alla nya intryck:

Idag var första mentorsdagen. Det innebär att vi alla fick träffa våra mentorer och få en djupare förståelse för projekten vi ska arbeta med de kommande två veckorna. Vi är utspridda lite här och där; vi ska vara på Alba Nova, Stockholms Universitet, KTH och Karolinska univeritetet. Upplevelserna av dagen har varit väldigt spridda. Såhär svarar Samuel och Emilia på frågan: ”Hur tycker du om dagen som gått?”

“Det var väldigt skönt att komma igång, man har ju längtat väldigt länge. Samtidigt var det en ganska rörig dag, men det löser sig i slutändan, så nu är jag taggad på att fortsätta” - Samuel Tober

“Man var glad att det var dags, men samtidigt var man nervös över att träffa sin mentor. Lyckligtvis visade det sig att man inte hade något att vara nervös över. Allt blev bra, och det var jättehäftigt” - Emilia Rieschel

Andreas berättar själv om dagen:

”Själv måste jag säga säga att jag har haft en toppendag! Mitt projekt handlar om genering av slumptal med hjälp av kvantfysik (med andra ord: jag får leka med lasrar värda 2 miljoner kronor!). Det var verkligen spännande att få gå omkring i ett labb fyllt av olika maskiner och lära mig mer om mitt ämne. Min mentor verkade även väldigt glad över att ha mig och min labbpartner Gustav Arvidsson där och de två veckorna vi ska ha tillsammans kommer nog bli lärorika och spännande!”

Nu är det bara att tagga inför vad morgondagen har att erbjuda!

Jacob Kuhlin är peppad på sitt projekt inom exprimentell matematik som han genomför på Nordita tillsammans med Samuel Selleck. 

Jenny Angelin: Midsommarafton 2016

Rays forskarskola är något alldeles speciellt, det märker man redan första dagen. Forskning och hårt arbete kombinerat med sociala aktiviteter skapar en harmonisk miljö.

Dagen inleddes med presentation av våra miniprojekt, en rolig men nervös uppgift. När alla grupper presenterat och svarat på frågor om deras projekt påbörjades förberedelserna inför midsommarafton.

Ett gäng begav sig för att samla ihop blommor till midsommarstången.

- Det var skönt att komma iväg lite, men det var jobbigt att så många stack sig på ormbunkar, säger Julia Lövgren.

Till lunch tillagades klassisk midsommarmat i köken på boendet.

- Jag stekte typ 3 kg köttbullar och prinskorvar. Jag var tvungen att byta om sen, eftersom att jag stank svett och köttbullar, säger Agnes Thornberg.

Lunchen serverades i en mysig bod nere vid bryggan. Sedan var det dags för midsommardans runt den fina midsommarstången.

Vad tyckte du om dansen?

- Den påminde mig om barndomen. Det var faktiskt kul, alla gick in för det, säger Moa Karmefors Idvall.

Efter dansen bakades kladdkaka och tårta. Sedan var det i princip dags att laga mat igen. Middagen var precis som lunchen jättegod och alla fick små lappar med uppdrag de skulle utföra under måltiderna. Under middagen hände något som jag sent kommer att glömma. En kvinna dök upp, frågade om vår midsommarstång och körde iväg med den i en röd cabriolet…

Jag tycker att det beskriver Rays ganska bra, fyllt av överraskningar och mycket skratt.

Jenny Angelin, elev Rays 2016

Små grodorna är lustiga att se.

Prästens lilla kråka. 

Vår egentillverkade midsommarstång. 

Isak och alla andra går in stenhårt för limbotävlingen. 

Mette Lillie kommer att ta oss med in i genetikens värld

Mette Lillie forskar inom genetik på Uppsala universitet och kommer att besöka Rays som föreläsare under vår andra vecka. Vi skickade ett par frågor till henne om hennes besök i Strängnäs och hennes syn på forskning: 

-  Tell us something about yourself! 

I'll give you three things! I was born in Denmark, but have lived in Australia since I was 4 years old, so my Danish is pretty bad, and my Swedish is rubbish! My background and passion is in conservation genetics, and I still want to be David Attenborough when I grow up. I'm currently researching the genomic changes in a really cool, artificially selected population of chickens. 

-  Why do you want to present at Rays?

I presented to Rays last year and had a great time! I really enjoy speaking to students about all things genetics. 

-  Can you tell us something about what you will talk about?

I'll be presenting on my current research, including a little on population genetics, selection and adaptation, genomics and of course chickens!

-  What is the best thing about being a researcher / working with research?

I think the best thing about being a researcher is that you have the ability to answer research questions yourself. Yes it will take some months... years even! And along the way you will find more questions you want to answer. But that's the interesting and exciting part! 

Hur gör TED-mästarna?

Under förmiddagen gästades vi av statistikprofessor Rolf Sundberg från Stockholms universitet, som berättade om vikten av att designa sina experiment med eftertanke. Hur många mätningar och vilken typ av mätningar krävs för att man ska kunna dra en slutsats om en viss population? Väldigt nyttig kunskap för eleverna som efter lunch jobbade vidare med sina miniprojekt. De flesta har nu börjat utföra sina experiment och det har bland annat mätts vinklar i trianglar och jagats humlor. 

Att nå ut med sin forskning är väldigt viktigt, och för att förbereda sig inför de tre presentationer eleverna kommer att hålla fick de idag lyssna på Caroline Bolmeson. Hon hjälper forskare vid Lunds Universitet att kommunicera sin forskning. Eleverna fick träna på att använda strukturen 4MAT för att under en presentation besvara frågorna why, what, how och what if. Strukturen används av alla riktigt duktiga TED-talare och ger ett gott flyt i en presentation. Vad spelar det för roll vad du vet om du inte kan kommunicera det till andra? 

Till miniprojekten behövs, liksom för all forskning, referenser till tidigare forskningsfynd. Serhat har idag pratat om hur man gör för att hitta tillförlitliga källor till information, hur vetenskap publiceras och riskerna och fördelarna med Wikipedia. Just nu försöker eleverna förfalska historien under en övning i källkritik. 

Rolf Sundberg berättar om normalfördelade data. 

Gustav fångar en humla för att kunna mäta vingfrekvensen.

Full fart mot labbet! 

Hur högt är egentligen Strängnäs kyrktorn? 

Caroline Bolmeson från Lunds universitet berättar om presentationsteknik.

Besök av entreprenören Melissa Florenova

Andra dagen är snart slut och det har varit en lärorik uppstart av metodikveckan. Anna har undervisat i LaTex och Isak har förklarat hur kraftfullt Matlab är för matematiska beräkningar. Bland annat använde han signalbehandling så att det lät som om att ett flöjtstycke var inspelat i Strängnäs domkyrka, trots att det var inspelat i ett ekofritt rum. 

Under en lekpaus visade eleverna prov på både balans, smidighet och inlevelseförmåga vilket syns tydligt i bilderna nedan. 

Efter lunch kom Melissa Florenova som bland annat pratade om att vägen till framgång nästan alltid är väldigt krokig och hur man kommer fram till vad man vill göra. Hon tog sin egen bana som exempel, via en civilingenjörsutbildning på KTH, utbyte i Japan, doktorandstudier och forskning inom läkemedelsindustrin har hon nu startat upp flertalet företag. Eleverna uppmuntrades att ta alla chanser de får och att våga gå mot strömmen. Vi fick också analysera vår kommunikationsprofil för att förstå hur vi fungerar i grupp och hur man bäst samarbetar i ett företag. Förhoppningsvis tar eleverna med sig Melissas peptalk när de nästa vecka påbörjar sina forskningsprojekt.

Under eftermiddagen satte eleverna tänderna i den första av Rays större uppgifter. De ska på 72 timmar göra ett mindre forskningsprojekt genom att genomföra och publicera resultaten av ett vetenskapligt experiment. En grupp ska beräkna höjden på Strängnäs domkyrkas klocktorn och en annan utvinna färgämnen ur växter. 

Samuel bearbetar ett dokument i LaTeX.

Fotleken pågår.

Melissa Florenova pratar om vikten av att tro på sina idéer. 

Isak pratar om att visualisera data i MATLAB. 

Rays första dag

Efter att 21 elever från Sveriges alla hörn samlats i Strängnäs inleddes hela forskarskolan med invigningsceremoni med projektledare Serhat Aktay i spetsen. 

Under dagen har alla elever fått en exklusiv sightseeing i Strängnäs i kombination med en klurig frågesport tillsammans i handledargrupperna. De har också fått känna varandra bättre under speed dating på Ångbåtsbron och inflyttning i Järnhandeln där vi kommer att bo under den närmsta månaden.

Imorgon väntar en inspirationsföreläsning med entreprenören och forskaren Melissa Florenova. Eleverna ska dessutom få bekanta sig med typsättningsprogrammet LaTeX som används för att skriva vetenskapliga rapporter. 

För att vara på topp och ta in ny kunskap imorgon är det nu dags för en god natts sömn!

Serhat poängterar vikten av starka samarbeten.

Rundvandring i närheten av boendet.

Eleverna funderar på var muskeln pronator quadratus sitter.

Namnlek pågår. 

På Ångbåtsbryggan funderar eleverna på hur många medlemmar som finns i vårt alumninätvärk xRays. 

Speed dating!

Melissa Florenova: "Vägen från forskning till entreprenörskap"

Melissa Florenova är, bland annat, entreprenör, civilingenjör och Medicine Doktor. På måndag kommer hon och föreläser för 2016 års Rayselever. 

Det är mindre än en vecka kvar tills att äventyret drar igång, och de fyra veckorna som väntar är minst sagt fullspäckade. Förutom att driva sina forskningsprojekt kommer eleverna att lära sig vetenskapsmetodik och få ta del av många spännande föreläsningar. En av föreläsarna är Melissa Florenova, Medicine Doktor och VD för Florebit AB. Melissa kommer redan andra dagen och håller i en föreläsning. För att ladda upp inför den bad vi henne svara på några frågor.

Berätta lite kort om dig själv! Jag har upptäckt att jag är en "multipotentialist" — det förklarar varför jag är entreprenör, forskare, Medicine Doktor, civilingenjör, lärare och konstnär. Min äventyrslystenhet och mitt inre behov att söka svar har resulterat i att jag på eget bevåg tar handling och agerar på möjligheter som ständigt dyker upp. Jag har skapat ett liv fyllt av resor och arbete både nationellt och internationellt, vilket har gett mig ett förhållningssätt till människor, kulturer, miljöer, branscher och fält som är applicerbart oavsett vilken situation jag än befinner mig i. Jag är otroligt tacksam att få dela och sprida mina kunskaper vidare. 

Varför vill du komma och föreläsa på Rays? Min passion är att inspirera ungdomar genom att dela med mig av mina erfarenheter. Deltagarna på Rays är otroligt nyfikna, forskningsintresserade och har ett öppet sinne. Därför är det alltid lika roligt och givande att föreläsa på Rays!

Kan du, utan att avslöja för mycket, berätta något om vad du tänker prata om? Jag tänker prata om möjligheten att bli entreprenör som forskare. Vägen från forskning till entreprenörskap som karriärsval är kanske inte självklar, men forskningserfarenheten kan ses som en lärorik "entreprenörskapsskola" där möjligheterna är oändliga.

Vad är det bästa med forskning? För mig är forskning ett verktyg för att kunna utforska det okända. Det stimulerar ens nyfikenhet samtidigt som det ställer problemlösningsförmågan och det kreativa tänkandet på sin spets. Att forska kan vara extremt utmanande — både intellektuellt och känslomässigt — men belöningen är ovärderlig!

Arrangörsgruppen ser fram emot att få ta emot både eleverna och Melissa i Strängnäs!
 

Längtan efter den 19:e juni

Söndagen den 19:e juni kommer Strängnäs att intas av 21 stycken forskningssugna, förväntansfulla och spända ungdomar.

Om mindre än tre veckor är alla på plats i Strängnäs och Rays 2016 är invigt och igång! Nervositeten och förväntan är påtaglig, men vad tänker egentligen de blivande eleverna? Här är några av deras tankar:

Agnes Thornberg: Just nu står jag i sluttampen på skolåret och väntar på att en sommar fylld av nya upplevelser och härliga människor ska börja! Ser fram emot att träffa gänget och att komma bort i fyra instensiva veckor och hamna i nya tankegångar. Det roligaste ska bli just det att djupdyka i något nytt och lära sig mycket om just det ämnet samt forska inom det. Nu när det snart är dags är jag väldigt nervös men otroligt taggad!  

Yassir Fathullah: Jag satt och pluggade historia när jag fick antagningsbeskedet. Jag läste beskedet ett par gånger innan jag förstod vad som hade hänt, och med ett kommande historieprov försökte jag återgå till arbetet. Efter någon minut insåg jag att det inte gick att studera vidare och slängde helt enkelt iväg boken. Denna känsla att bli antagen och få möjligheten att tillbringa en månad med likasinnade, naturvetenskapligt inriktade personer samt att bli utmanad på en helt ny nivå, olikt den nivån i skolan, är otrolig. Och samma känsla har jag nu när jag skriver detta. 

Olivia Jacobsson: Jag vet inte riktigt vad jag förväntar mig, vilket är kul för jag älskar att bli överraskad. Dock tror jag att det kommer bli en månad fylld med väldigt svåra (och intressanta) utmaningar, samt många nya vänskaper. Att spendera en månad tillsammans med 20 andra gör nog att man kommer ganska nära varandra. Utöver att få forska inom det jag är mest intresserad av så tror jag det roligaste kommer bli just att träffa andra människor från hela Sverige, alla superduktiga med sina egna specialområden. Sen får jag inte glömma lagtävlingarna, som redan har dragit igång så smått. Jag är en otrolig tävlingsmänniska och att döma av de uppgifter vi fått hittills verkar tävlingarna vara riktigt roliga och kräva mycket samarbete.

Andreas Möller: Rays närmar sig med stormsteg och förväntningarna inför sommaren bli större för varje dag som går. Det roligaste med sommaren blir nog att träffa alla fantastiska människor. Hela gänget verkar störtskönt och jag tror inte att sommaren kan bli annat än amazing tillsammans med dem! Just nu känner jag mig förväntansfull, nervös och nyfiken, både på alla personer och på forskningsprojektet. Jag längtar verkligen till dess att det drar igång. Lyckligtvis är det inte länge kvar!

Julia Jansson: Nu när det är mindre än tre veckor kvar till Rays börjar jag känna mig nervös men samtidigt förväntansfull. Det ska bli intressant, roligt men också svårt att ta sig an ett forskningsprojekt. Jag ser fram emot att växa i mig själv, inte bara genom att mina ämnesmässiga kunskaper ökar, utan också genom att jag går utanför min komfortzon och blir mer drivande och självständig. Jag ser även fram emot att få ett härligt nätverk av likasinnade. Kort sagt tror jag det blir en väldigt häftig upplevelse.

Arrangörsgruppen är minst lika taggad och förväntansfull som eleverna!