Under sommarforskarskolan Rays får du som går andra året på gymnasiet chansen att göra något som du aldrig gjort förut. Du får möjligheten att forska på riktigt samtidigt som du har en otroligt roligt sommar som du aldrig kommer glömma.
Glöm därför inte att ansöka till Rays 2018 för nu har mer än halva ansökningstiden gått. Ansök senast 1:a april.
Efter sju års verksamhet tar vi nu för första gången in internationella elever till Rays. Vi har, genom ett samarbete med Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland och Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan (skolresurs.fi), fått möjligheten att öppna upp ansökan för finska elever till Rays 2018. Till detta året kommer vi att ha 2 platser för finlandssvenska elever att söka till.
- Det är riktigt kul att vi kan erbjuda den här möjligheten till elever från Finland också, säger Jakob Broman i arrangörsgruppen. Det finns så många extremt duktiga ungdomar som brinner för naturvetenskap, teknik och matematik och som aldrig hade fått en sån här chans annars.
I och med det nya initiativet tas ytterligare ett steg för att utveckla sommarforskarskolan.
- Vi tror att detta kan skapa ett kulturellt utbyte mellan eleverna som utvecklar dem även på det personliga planet. Det är en otroligt häftig möjlighet vi har i år som vi hoppas kunna fortsätta med även kommande år.
Ansökan till Rays 2018 är öppen till och med den 1 april och ansökan för både svenska och finska elever görs via www.raysforexcellence.se/ansok.
Alexandra deltog under Rays 2015 och har efteråt fortsatt att fördjupa sig inom kemi.
Alexandra deltog i Rays 2015 och i skrivande stund pluggar hon andra år av kandidatprogrammet i kemi vid Göteborgs universitet. Den senaste tiden har hon fördjupat sig i analytisk kemi. Under somrarna jobbar hon på analyslaboratorium och denna läsperiod gör hon ett litet forskningsprojekt om signalmolekylerna som styr interaktionerna mellan hoppkräftor och deras bytesdjur fytoplankton.
Vid sidan av studierna engagerar hon sig i Unga Forskare och under året 2017 var hon med i arrangörsgruppen för SIYSS (Stockholm International Youth Science Seminar).
Vad har Rays betytt för dig? Rays blev startskottet för en process av personlig utveckling och mognad till den person jag är nu. Insikten i vad forskning innebär ledde till målmedvetenhet och mötet med likasinnade ungdomar gav mig inspiration.
Vad är det bästa med Rays? Alla fantastiska människor!
Arrangörerna som ställer upp för att ge dig en unik upplevelse, alla deltagare som blir dina goda vänner, föreläsare och handledare som inspirerar till vetenskap och forskning.
Varför ska man söka Rays? Rays kan bli början på ditt livs äventyr! (...det kan du väl inte missa?!)
Nu är ansökan till Rays 2018 öppen! Missa inte chansen till en oförglömlig sommar där Du träffar vänner för livet, får prova på att forska på riktigt och inspireras av spännande personer inom forskarvärlden och näringslivet.
Ansök senast 1 april!
2017 börjar närma sig sitt slut och det är äntligen dags återigen få ta del av årets avslutningspresentationer. Alla elever var var fantastiskt duktiga och presentationerna höll en hög nivå. För er som inte kunde vara där eller vill höra dem igen finns nu alltså framträdandena upplagda på vår Youtubekanal! De hittas genom att gå till vårt album, men alla presentationer finns också här under.
Trevlig filmstund!
SVT:s vetenskapsredaktör Malin Attefall, som till vardags arbetar med Vetenskapens värld där hon bland mycket annat varje år hjälper oss att förstå de senaste Nobelprisen, är en av de föreläsare som flera somrar besökt Strängnäs för att prata med våra elever. Malins budskap handlar om hur man effektivt kommunicerar vetenskap. Vi ställde några frågor till henne:
- Varför är det viktigt att tidigt lära sig att kommunicera vetenskap på ett tydligt sätt?
Om ett träd faller i skogen och ingen ser det, har det verkligen fallit då? Ibland tycker jag att forskare underskattar värdet av att få ut sina resultat till en bred allmänhet och underskattar intresset för ny forskning hos publiken. Det är viktigt att göra bra forskning, men det är också viktigt att förändra världen med sin forskning och då är det bra om världen vet om att den finns.
- Hur upplevde du mötet med våra elever?
Jag tycker mycket om att möta de här eleverna. De är landets allra vassaste gymnasieelever inom naturvetenskap och dessutom motiverade, intresserade och snälla. För mig är det dessutom roligt att prata om något som verkligen intresserar mig – vetenskapskommunikation – med framtidens främsta forskare.
- Hur går ni på Vetenskapens värld till väga när ni ska förklara ett nytt och okänt fenomen? Kan du ge något exempel?
Jag brukar börja med att försöka förstå upptäckten på ett väldigt grundläggande plan, kan den liknas vid något? Vad förändrar den? Hur påverkar det mitt liv? Sedan diskuterar vi oftast hur det blir bra teve – vem är berörd/vem ska vi alltså filma? Finns det något man kan göra grafik av? En liknelse eller en kurva som med en bild förklarar hela upptäckten och sedan är det alltid bra att prova sin berättelse på någon. Berätta det du vill berätta för din kompis, mamma eller granne. Om denne förstår och blir lika uppspelt över det du kommit fram till är du något på spåren.
- Kan du nämna några fällor man enkelt kan undvika när man presenterar sin forskning populärvetenskapligt?
Jag tycker att det viktigaste är att definiera sin publik; alltså vem berättar jag för. Ett vanligt fel är att du berättar för din handledare eller de andra som forskar kring samma sak. Då väljer man det säkra före det osäkra, man använder termer som exkluderar alla utan förkunskap, man fokuserar på det man inte vet i stället för det man faktiskt kommit fram till och man börjar på ett för abstrakt plan. Tänk på en konkret person och skriv för denne. Då klarar du dig från de flesta blindskären. Att kommunicera om vetenskap handlar inte om att visa sig själv smart och duktig, det handlar om att bjuda in andra i den fantastiska värld som många forskare vistas i.
Vi tycker det oerhört roligt att ha Malin Attefall på plats som en av alla inspirationskällor under forskarskolan.
Arbetet med nästa års sommarforskarskola är redan igång och detta med nya personer med ansvaret att genomföra arbetet med Sveriges bästa sommarforskarskola.
"Jag är säker på att vi tillsammans kommer fortsätta utveckla Sveriges mest prestigefyllda forskarskola för att uppnå Rays mål om att Sverige ska vara en världsledande forskningsnation"
Läs mer om den nya arrangörsgruppen här.
De senaste dagarna har det arbetats intensivt i Strängnäs. Rays sista veckan går traditionellt under namnet "Hell week" då eleverna arbetar hårt med att sammanställa sina forskningsprojekt i rapporter. Från tidigt på morgonen till sent på natten har det hörts knatter från tangenterna och frustration har blandats med glädje. Igår klockan nio på kvällen var det äntligen dags att lämna in. Till tonerna av "The final countdown" sprang eleverna till skrivaren för att skriva ut sina arbeten och räcka över dem till projektledare Serhat Aktay. När alla tillslut lämnat in firades det med bubbel nere på ångbåtsbron. Nu återstår endast morgondagens presentationer på Tekniska museet i Stockholm, sedan är Rays 2017 över.
