SVT:s Malin Attefall: "Vetenskapskommunikation med framtidens främsta forskare"

SVT:s vetenskapsredaktör Malin Attefall, som till vardags arbetar med Vetenskapens värld där hon bland mycket annat varje år hjälper oss att förstå de senaste Nobelprisen, är en av de föreläsare som flera somrar besökt Strängnäs för att prata med våra elever.  Malins budskap handlar om hur man effektivt kommunicerar vetenskap. Vi ställde några frågor till henne: 

- Varför är det viktigt att tidigt lära sig att kommunicera vetenskap på ett tydligt sätt? 

Om ett träd faller i skogen och ingen ser det, har det verkligen fallit då?  Ibland tycker jag att forskare underskattar värdet av att få ut sina resultat till en bred allmänhet och underskattar intresset för ny forskning hos publiken. Det är viktigt att göra bra forskning, men det är också viktigt att förändra världen med sin forskning och då är det bra om världen vet om att den finns.

- Hur upplevde du mötet med våra elever?

Jag tycker mycket om att möta de här eleverna. De är landets allra vassaste gymnasieelever inom naturvetenskap och dessutom motiverade, intresserade och snälla. För mig är det dessutom roligt att prata om något som verkligen intresserar mig – vetenskapskommunikation – med framtidens främsta forskare.

- Hur går ni på Vetenskapens värld till väga när ni ska förklara ett nytt och okänt fenomen? Kan du ge något exempel?

Jag brukar börja med att försöka förstå upptäckten på ett väldigt grundläggande plan, kan den liknas vid något? Vad förändrar den? Hur påverkar det mitt liv? Sedan diskuterar vi oftast hur det blir bra teve – vem är berörd/vem ska vi alltså filma? Finns det något man kan göra grafik av? En liknelse eller en kurva som med en bild förklarar hela upptäckten och sedan är det alltid bra att prova sin berättelse på någon. Berätta det du vill berätta för din kompis, mamma eller granne. Om denne förstår och blir lika uppspelt över det du kommit fram till är du något på spåren.

- Kan du nämna några fällor man enkelt kan undvika när man presenterar sin forskning populärvetenskapligt? 

Jag tycker att det viktigaste är att definiera sin publik; alltså vem berättar jag för. Ett vanligt fel är att du berättar för din handledare eller de andra som forskar kring samma sak. Då väljer man det säkra före det osäkra, man använder termer som exkluderar alla utan förkunskap, man fokuserar på det man inte vet i stället för det man faktiskt kommit fram till och man börjar på ett för abstrakt plan. Tänk på en konkret person och skriv för denne. Då klarar du dig från de flesta blindskären. Att kommunicera om vetenskap handlar inte om att visa sig själv smart och duktig, det handlar om att bjuda in andra i den fantastiska värld som många forskare vistas i.

Vi tycker det oerhört roligt att ha Malin Attefall på plats som en av alla inspirationskällor under forskarskolan. 

Gabriella: "Melissa Florenova, an entrepreneur, scientists and inspirer"

Melissa, an incredibly inspiring woman, paid us a visit last Thursday. Her simple powerpoint was accompained by her colorful and inviting stories of her journey as a reseacher as well as a student. Her journey was a source of reassuarnce that our first choices do not necessarily dictate our future . She added that our bad choices serve as a source of experience. She spoke of how persistance and determination led her to publishing a paper in a scientific journal that otherwise would not have been published. She was very clear that connections are important and large part of one's career and should therefore be taken seriously and should put an effort into. Towards the end she concluded with the idea that self belief is the basis of success, adding that if you don't believe in what you are doing yourself you cannot expect others to believe in you. Students found her stories encouraging. I, personally, was left with afterthoughts of taking chances and daring to trust my instincts.

/Gabriella Tesfamichael Habtezion, Rays 2017

Ebba: "Föreläsning om utlandsstudier"

Martin Tiberg och Paul de Font-Reaulx berättar för eleverna om varför man ska plugga utomlands och hur man går tillväga.

Efter ännu en givande dag med mentorskap var det som vanligt dags för middag, men just i tisdags hade vi nöjet att få äta middag med två gäster. Den ena var Martin Tiberg som studerat på MIT och tidigare ansvarat för skolans intervjuer för svenska elever, och den andra var Paul de Font-Reaulx som precis tagit examen från Oxford University och som även tagit den ideella organisationen Project Access till Sverige. Det var verkligen intressant och inspirerande att få diskutera utlandsstudier med människor som faktiskt vet vad det innebär – och hur man ska bära sig åt för att komma in på fantastiskt bra universitet.

Middagen följdes av en föreläsning som byggde helt på våra frågeställningar och förväntningar, och jag tror jag talar för oss alla när jag säger att det var en otroligt givande föreläsning. Vi fick svar på just de frågor som vi ville ta upp och information om Project Access som hjälper ungdomar som oss att nå sina mål när det kommer till utlandsstudier.

Sammanfattningsvis var kvällen extremt lärorik och bjöd på tips som jag tror många av oss kommer ha god nytta av efter gymnasiet. Stort tack till Martin och Paul som tog sig tiden att besöka oss!

/Ebba Örtenblad, Rays 2017

Alexandru: "Studiebesöket på Institut Mittag-Leffler"

Hela Rays 2017 tillsammans med statyn av Gösta Mittag-Leffler.

Presentation av de värdefulla äldre böckerna.

Anton, David, Erik och Sebastian läser förstautgåvan av Newtons "Principia". 

På eftermiddagen den 27:e Juni samlades alla vi Rays-elever och våra handledare utanför Mittag-Leffler Institutet i Djurgården. Institutet såg mycket speciellt ut; det liknade mer ett hem än ett stereotypiskt institut. Denna “hem-känsla” fortsatte även när vi hade gått in i huset, då det första vi kom till var en hall som ledde till ett mysigt litet vardagsrum, med bord och eldstad. I vardagsrummet träffade vi också vår guide för resten av vistelsen, som arbetade som bibliotekarie på Mittag-Leffler institutet.

Det som följde var en lång rundvisning av institutet där vi fick höra väldigt mycket om Mittag-Lefflers liv och familj. Vi fick även en förklaring till varför institutet kändes som ett hem - det hade faktiskt varit Mittag-Lefflers hem. Vi traskade runt genom hela huset och fick höra allt från hur Mittag-Lefflers mamma var en begåvad dramatiker till hur han brukade bjuda in nobelpristagare till en fest i hans hus.

Men som i många andra sammanhang sparade bibliotekarien det bästa till sist. Efter att ha gått runt i huset och bara lyssnat på bibliotekarien kom vi äntligen till biblioteket och fick se på institutets magnifika samling böcker. All såg förundrat på de bokprydda väggarna och bibliotekarien var så snäll så att han tog fram och visade några av de gamla böckerna som fanns där. Det var böcker såsom en version av Euklides Elementa tryckt på 1400-talet, originalen av Newtons Mathematica och Opticks och många fler. Tyvärr blev vår vistelse med böckerna ganska kort, då vi behövde ta ett tåg för att komma hem, men den korta stunden vi fick inspektera böckerna var väldigt rolig.

/Alexandru Golic, Rays 2017

Vetenskapsmetodik, programmering och inspiration

Den första veckan - metodikveckan- är i full gång och eleverna har bland annat tillbringat de två senaste dagarna med att lära sig typsättningsprogrammet LaTeX och programmeringsspråket Python. De har även haft föreläsningar om den vetenskapliga metodiken och lärt sig hur man skriver en vetenskaplig rapport. Trots att det bara har gått två dagar sen Rays började har vi redan hunnit med tre gästföreläsare. Olle Bergman pratade om hur man presenterar och når ut med sin forskning till allmänheten, Christian Broberger berättade om sin neurovetenskapliga forskning om beteenden och Emely Lindblom pratade om vad man gör som sjukhusfysiker. Parallellt med de inspirerande föreläsningar har eleverna påbörjat arbetet med sina miniprojekt. Miniprojekten är mindre vetenskapliga arbeten som görs som förberedelser inför de större forskningsprojekten. Hela metodikveckan avslutas med inlämningen av en rapport och presentation som sammanfattar miniprojekten.

Olle Bergman berättar om hur man kommunicerar ut sin forskning.

Lekpaus i solen!

Christian Broberger berättade om sin senaste forskning inom neurologi.

Koncentration under ett pass i Latex

Emely Lindblom pratade om sjukhusfysik och nya strålingsbehandlingar.

Moa och Jenny: Dr. Frankenstein med Prof. Lance Rhoades

När vi på söndagskvällen stod inför den fösta av Lance Rhoades föreläsningar visste vi inte riktigt vad vi skulle förvänta oss exklusive den positiva förväntan någon som färdats över hela Atlanten för att föreläsa för med sig. De kommande tre föreläsningarna, utspridda under fyra dagar, skulle bli spännande, intressanta och otroligt lärorika. 

Lance är professor vid University of Washington och inspirerade många med sitt sätt att undervisa samt sitt genuina engagemang under de tre lektionerna han höll. Vi hade tidigare läst boken Frankenstein och genom hans lektioner var det möjligt att förstå grunden bakom bokens innehåll. 

Samuel Selleck fick agera monster och en livlig diskussion uppstod i klassrummet om etik och moral i vetenskapliga sammanhang. I samband men vårt rapportskrivande visade sig detta ämne vara ytterst applicerbart. Lance drog genomgående paralleller till både dåtid, nutid och framtid vilket resulterade i en lång movie-check-list där bland annat The Bride of Frankenstein trängdes med The Body Snatcher. Tack vare Lance kommer ingen av oss ha en tråkig stund i sommar även om det svenska sommarvädret skulle svika. 

På den sista av Lances föreläsningar hade Isak bakat kärleksmums till oss alla, vilket var väldigt uppskattat av många. Lance påpekade även snyggt att Isaks tryck på tröjan påminde om Frankensteins brud. 

Efter tre intensiva föreläsningar med Lance lämnar vi alla dem bakom oss rikare på något sätt; rikare på kunskap, rikare på perspektiv och i Lances fall även rikare på Rays-koppar och svenskt godis.  Lance fortsatte igår sin resa där hans nästa destination är Kina. 

Med detta tackar vi Lance och önskar honom en fortsatt bra sommar!

/Moa Karmefors Idvall och Jenny Angelin, elever Rays 2016

Julia och Beatrice: Institut Mittag-Leffler

Efter våra mentorskap i tisdags var det dags att göra ett studiebesök till matematikinstitutet Institut Mittag-Leffler i Djursholm utanför Stockholm. De första intrycken av institutet var mäktiga, från både det pampiga huset och de vackra omgivningarna. Besöket inleddes med att vi fick en guidad tur genom hela byggnaden och fick höra massor av intressanta historier om grundaren Gösta Mittag-Lefflers liv och hur institutet bildades. Slutligen nådde den guidade turen sin absoluta höjdpunkt när vi kom till husets flera bibliotek. Det fanns många utspridda rum, med bokhyllor helt fullproppade med böcker om allt man skulle kunna tänka sig inom matematik. 

Hela gruppen är nog överens om att det bästa med studiebesöket var när vår guide dukade upp ett bord med ikoniska böcker, bland annat förstaupplagan av böcker såsom  Isaac Newtons Philosophiae Naturalis Principia Mathematica.  Det fanns också böcker av Leonardo Fibonacci, Arkimedes, Anders Celsius, Johannes Kepler, Galileo Galilei, Leonhard Euler och René Descartes. Det var otroligt roligt att få bläddra i dessa böcker som många var flera hundra år gamla, men fortfarande välbevarade. Vi stannade längre än planerat vid böckerna och många bilder togs- klart man ska ha bevis på att man sett sådana verk! Något av det bästa med besöket var att alla blev lika entusiastiska och tagna av vad vi fick se. Vi är väldigt glada att vi fick göra detta studiebesök under Rays då det är fantastiskt roligt att få dela upplevelser som denna med andra som alla delar samma intressen!

/Julia Lövgren & Beatrice Häggendal, Rays 2016

Hannah Lindén: Studiebesök på AstraZeneca

Eleverna utrustar sig med ID-kort inför besöket på AstraZeneca.

Inne i fabriken är det viktigt att det är rent, så hela gruppen fick klä på sig fina overaller.

I tisdags åkte hela gruppen på studiebesök till Södertälje, mer specifikt till AstraZenecas produktionsanläggning. Alla hade varit och jobbat på sina projekt hela dagen men såg ändå fram emot att besöket. Vi välkomnades av Jacob Lund, kommunikationschef för AstraZeneca Sverige, i entrén och visades in i byggnaden. I föreläsningssalen lyssnade vi på information kring olika saker om företaget och vad processen från idé till godkänt läkemedel innebär.

Sedan fick vi följa med in i själva fabriken, men först var vi tvungna att byta om från topp till tå för att hålla miljön så ren som möjligt. De visade oss hela processen från blandning av tablettmassan till färdiga dragerade tabletter och paketeringen av dem.

Det var otroligt intressant att få insikt i hur ett globalt företag kan se ut, både att prata med de som jobbar där och att se arbetsmiljön.  Agnes Thornberg säger att det bästa med besöket var att se de självkörande truckarna, Hillevi Nilsson instämmer. ”Det var coolt att få se fabriken från insidan, tänk att de tabletterna kan ha skickats var som helst i världen!” tillägger Hillevi. 

/ Hannah Lindén, elev Rays 2016