Julia, författare av blogginlägget, och hennes handledargrupp Bromance under Rays Olympics
Med first milestone-inlämningen hängandes över en var det flera som arbetat med rapporterna ända in i småtimmarna på lördagen. En trött stämning kunde alltså skönjas vid frukostbordet på lördagsmorgonen. Trots tröttheten, eller snarare tack vare kaffet, fortsattes ändå knapprandet från datorer från tidig morgon till deadlinen, 12.00. Med ett fåtal sekunder kvar innan 12.00 och några smärre sår från upploppet mellan Technicum och Mediateket i Strängnäs, lämnades (trots, bokstavligen, blod, svett och tårar) lyckligtvis alla rapporter in i tid. Inlämningen innebar emellertid inte någon vila för oss: på eftermiddagen var det nämligen dags för Rays Olympics! Fast först, mat. Efter ett antal hektiska timmar i mediateket var vi mer än välförtjänta av att avnjuta maten från Europaskolans kök.
Energin från maten kom väl till hands inför eftermiddagens aktivitet, Rays Olympics.
Rays Olympics bjöd på en massa skoj och skratt. Det var ett bra avbrott från vardagarna, som i övrigt huvudsakligen präglades av rapportskrivning och forskning. Rays Olympics var också ett ypperligt tillfälle att komma varandra närmare - både bokstavligt och bildligt talat.
När vi anlände till gräsplanen utanför Strängnäs domkyrka stod fotografering högst upp på dagordningen. Det var alltså dags att visa upp vår fotogeniska skicklighet och ta kort i handledargrupperna (Jonssons Frestelse, Painapple och sist men definitivt inte minst - Bromance) tillsammans med artistiska verk som hade målats. Målningarna bjöd på allt från julmat och streckgubbar till lidande ananaser och taekwondosparkar.
Med 22 stycken vetenskapsnördar på plats för att tävla är det nästintill oundvikligt att en enda sekund ska gå utan att det snackas taktik om hur varje tävling kan optimeras för ett så snabbt och felfritt resultat som möjligt. Följaktligen var det även det som gjordes. Efter timmar av skratt med apelsin-förflyttning, tröjstafett, transport av godisnappar med hjälp av tandpetare, silvertejps-race, spelkortsöverföring, irländsk julafton, kramar på en tröja och äggkastning, var Rays Olympics slut för i år och det bar av mot badet. Med ett soligt väder och humör traskade 22 ungdomar för att svalka av sig efter eftermiddagens händelser. Väl vid havet var det full fart och lek. Volter, akrobatiska hopp samt, givetvis, bomben var olika metoder att ta sig i vattnet. Glädjen från badet gav oss hopp inför kvällens inlämning av våra slides till morgondagens presentationer.
Rays är ju, som bekant, en sommarforskarskola där ungefär 20 av de mest motiverade eleverna från Sverige och Finland träffas för att forska på riktigt … OCH, självfallet, för att spela Minecraft. Spelandet gjorde att sammanhållningen blev ännu bättre och man kan väl inte säga något annat än I’m so proud of this community. Dagen avslutades, som vanligt, med bedcheck. Men även efter bedcheck knappade folk på sina datorer inför morgondagens första riktiga presentation av forskningsprojekten. Kort och gott - en händelserik, strålande och excellent dag!
/Julia