Viewing entries tagged
Rays2017

SVT:s Malin Attefall: "Vetenskapskommunikation med framtidens främsta forskare"

SVT:s Malin Attefall: "Vetenskapskommunikation med framtidens främsta forskare"

SVT:s vetenskapsredaktör Malin Attefall, som till vardags arbetar med Vetenskapens värld där hon bland mycket annat varje år hjälper oss att förstå de senaste Nobelprisen, är en av de föreläsare som flera somrar besökt Strängnäs för att prata med våra elever.  Malins budskap handlar om hur man effektivt kommunicerar vetenskap. Vi ställde några frågor till henne: 

- Varför är det viktigt att tidigt lära sig att kommunicera vetenskap på ett tydligt sätt? 

Om ett träd faller i skogen och ingen ser det, har det verkligen fallit då?  Ibland tycker jag att forskare underskattar värdet av att få ut sina resultat till en bred allmänhet och underskattar intresset för ny forskning hos publiken. Det är viktigt att göra bra forskning, men det är också viktigt att förändra världen med sin forskning och då är det bra om världen vet om att den finns.

- Hur upplevde du mötet med våra elever?

Jag tycker mycket om att möta de här eleverna. De är landets allra vassaste gymnasieelever inom naturvetenskap och dessutom motiverade, intresserade och snälla. För mig är det dessutom roligt att prata om något som verkligen intresserar mig – vetenskapskommunikation – med framtidens främsta forskare.

- Hur går ni på Vetenskapens värld till väga när ni ska förklara ett nytt och okänt fenomen? Kan du ge något exempel?

Jag brukar börja med att försöka förstå upptäckten på ett väldigt grundläggande plan, kan den liknas vid något? Vad förändrar den? Hur påverkar det mitt liv? Sedan diskuterar vi oftast hur det blir bra teve – vem är berörd/vem ska vi alltså filma? Finns det något man kan göra grafik av? En liknelse eller en kurva som med en bild förklarar hela upptäckten och sedan är det alltid bra att prova sin berättelse på någon. Berätta det du vill berätta för din kompis, mamma eller granne. Om denne förstår och blir lika uppspelt över det du kommit fram till är du något på spåren.

- Kan du nämna några fällor man enkelt kan undvika när man presenterar sin forskning populärvetenskapligt? 

Jag tycker att det viktigaste är att definiera sin publik; alltså vem berättar jag för. Ett vanligt fel är att du berättar för din handledare eller de andra som forskar kring samma sak. Då väljer man det säkra före det osäkra, man använder termer som exkluderar alla utan förkunskap, man fokuserar på det man inte vet i stället för det man faktiskt kommit fram till och man börjar på ett för abstrakt plan. Tänk på en konkret person och skriv för denne. Då klarar du dig från de flesta blindskären. Att kommunicera om vetenskap handlar inte om att visa sig själv smart och duktig, det handlar om att bjuda in andra i den fantastiska värld som många forskare vistas i.

Vi tycker det oerhört roligt att ha Malin Attefall på plats som en av alla inspirationskällor under forskarskolan. 

Hell week och inlämning

De senaste dagarna har det arbetats intensivt i Strängnäs. Rays sista veckan går traditionellt under namnet "Hell week" då eleverna arbetar hårt med att sammanställa sina forskningsprojekt i rapporter. Från tidigt på morgonen till sent på natten har det hörts knatter från tangenterna och frustration har blandats med glädje. Igår klockan nio på kvällen var det äntligen dags att lämna in. Till tonerna av "The final countdown" sprang eleverna till skrivaren för att skriva ut sina arbeten och räcka över dem till projektledare Serhat Aktay. När alla tillslut lämnat in firades det med bubbel nere på ångbåtsbron. Nu återstår endast morgondagens presentationer på Tekniska museet i Stockholm, sedan är Rays 2017 över.

Linn: "Scavenger hunt!"

I söndags eftermiddag var det dags för scavenger hunt här på Rays. Scavenger hunt är en poängjakt där man samlar poäng genom att fotografera då man utföra uppgifter av olika slag. Variation av uppgifter var stor. Under eftermiddagen sågs Rayselever bada med kläder, posera med ICAs personal, dansa vals med främlingar och mycket annat skoj.

Att många poäng fanns att samla till tävlingen mellan de tre handledargrupperna var påtagligt.  Tävlingsandan var på topp och en stor dos kreativitet investerades i bilderna i hopp om få ta del av de extra poäng som utlovats till de allra roligaste bilderna. I vanlig ordning vann Johans handledargrupp men ingen bitterhet tyngde de förlorande lagen, - alla hade haft en oerhört rolig eftermiddag.

Söndagens roligheter följdes upp med bildvisning under torsdagskvällen. Före det att bilderna från jakten visades upp rådde en utbredd nyfikenhet. De allra flesta var spända på att få se hur kreativa de andra lagen hade lyckats vara. Många varma skratt delades under bildspelet innan kvällens fortsatta schema tog vid.

/Linn Rydberg, Rays 2017

Rays Olympics 2017!

I helgen samlades de tre handledargrupperna för att göra upp om medaljerna i den sjunde upplagan av Rays Olympics. Det var Jaktlaget, Johans Favoritgrönsaker och Nästan kLara… som fick chansen att visa vilket lag som var bäst. Först fick de alla tid på sig att göra en poster som kännetecknade deras lag och vissa ökade även tävlingskänslan genom att krigsmåla sig. Väl framme efter vandringen till spelplanen började kampen och det tävlades i irländsk julafton, t-shirtstafett, försiktig äggkastning och flera tävlingar där ett objekt skulle transporteras genom laget. Det var en apelsin som bara fick bäras med hakan, ett spelkort som bara fick ligga mot munnen och en napp som bara fick transporteras med tandpetare som man bet i, mycket skratt och frustration när det inte gick som det skulle. Sedan byggdes mänskliga skulpturer med hjälp av instruktioner som “axel mot rygg” och “öra mot tå” men till slut tog de färdiga förslagen och spelledarens fantasi slut och just denna tävling fick sluta oavgjort. När lagen trodde att striden var över och de gick mot boendet så möttes de av gåtmästaren som stod på balkongen, redo att sätta deras klipska hjärnor på prov. Alla gåtor fick till slut ett svar, och ikväll när du ska sova, så kan ju du också fundera över följande: Varför är egentligen oändligheten längre än evigheten?

Gabriella: "Melissa Florenova, an entrepreneur, scientists and inspirer"

melissa

Melissa, an incredibly inspiring woman, paid us a visit last Thursday. Her simple powerpoint was accompained by her colorful and inviting stories of her journey as a reseacher as well as a student. Her journey was a source of reassuarnce that our first choices do not necessarily dictate our future . She added that our bad choices serve as a source of experience. She spoke of how persistance and determination led her to publishing a paper in a scientific journal that otherwise would not have been published. She was very clear that connections are important and large part of one's career and should therefore be taken seriously and should put an effort into. Towards the end she concluded with the idea that self belief is the basis of success, adding that if you don't believe in what you are doing yourself you cannot expect others to believe in you. Students found her stories encouraging. I, personally, was left with afterthoughts of taking chances and daring to trust my instincts.

/Gabriella Tesfamichael Habtezion, Rays 2017

Ebba: "Föreläsning om utlandsstudier"

Martin Tiberg och Paul de Font-Reaulx berättar för eleverna om varför man ska plugga utomlands och hur man går tillväga.

Martin Tiberg och Paul de Font-Reaulx berättar för eleverna om varför man ska plugga utomlands och hur man går tillväga.

Efter ännu en givande dag med mentorskap var det som vanligt dags för middag, men just i tisdags hade vi nöjet att få äta middag med två gäster. Den ena var Martin Tiberg som studerat på MIT och tidigare ansvarat för skolans intervjuer för svenska elever, och den andra var Paul de Font-Reaulx som precis tagit examen från Oxford University och som även tagit den ideella organisationen Project Access till Sverige. Det var verkligen intressant och inspirerande att få diskutera utlandsstudier med människor som faktiskt vet vad det innebär – och hur man ska bära sig åt för att komma in på fantastiskt bra universitet.

Middagen följdes av en föreläsning som byggde helt på våra frågeställningar och förväntningar, och jag tror jag talar för oss alla när jag säger att det var en otroligt givande föreläsning. Vi fick svar på just de frågor som vi ville ta upp och information om Project Access som hjälper ungdomar som oss att nå sina mål när det kommer till utlandsstudier.

Sammanfattningsvis var kvällen extremt lärorik och bjöd på tips som jag tror många av oss kommer ha god nytta av efter gymnasiet. Stort tack till Martin och Paul som tog sig tiden att besöka oss!

/Ebba Örtenblad, Rays 2017

 

Ebba: "Första mentorsskapsveckan"

Miranda och Ebba labbar på Karolinska Institutet.

Miranda och Ebba labbar på Karolinska Institutet.

Idag är det lördag, vilket innebär att vi kan bocka av den första mentorskapsveckan. Sedan i måndags har vi alla fått vistas på antingen Karolinska Institutet, KTH eller Stockholms Universitet tillsammans med handledare från respektive universitet. Det har varit fem lärorika dagar fyllda med utmaningar och otroligt mycket nya intryck, kunskaper och kontakter.

I skrivande stund har alla kommit igång med sina projekt, som handlar om allt från mikrobiologi till kvantkryptering. Det är väldigt intensivt, men också kul, att på så kort tid få sätta sig in i ett ämne och delta i den forskning som är aktuell inom just det området som man intresserar sig för. Känslan att vara omgiven av experter inom ens område är speciell, och det är otroligt inspirerande att få ta del av den forskning som bedrivs och att faktiskt få en inblick i hur det är att arbeta som forskare.

Imorgon är det dags för vår första milestone: vi ska presentera den forskning vi gjort hittills för handledarna och de andra deltagarna. Det ska bli superspännande att höra vad alla kommit fram till och få lära sig lite nytt om alla olika ämnen!

/Ebba Örtenblad, Rays 2017

Maja: "Midsommardagen, sovmorgon och hajk"

Midsommardagen började helt fantastiskt med en välbehövlig sovmorgon. Klockan 10 bar det dock av på hajk, vilket inte var ett dugg sämre än sovmorgonen. Resan började med buss till Åkers Styckebruk och fortsatte sedan till fots mot kanotuthyrningen. Väl framme fick vi en liten genomgång om platsens historia, utrustning och paddling och strax därefter var vi i kanoterna och på väg mot lägerplatsen. För vissa blev denna resa lugn och behaglig, medan den för andra blev lite mer av ett fartfyllt Rays. Paddlingen varade i lite över två timmar och efter en färd i ett mestadels soligt väder, så anlände vi till en mysig sovplats precis vid vattnet. 

På eftermiddagen och kvällen blev det lekar, korvgrillning, bad, skratt och hajkbananer och efter en otroligt händelserik dag så var det inte svårt att sova gott till väckningen klockan 06 på söndagen. Då var det ihoppackning av lägret på schemat och sedan var det dax att paddla hemåt. 

Med rökdoftande kläder och härligt ömma armar återvände vi till Europaskolan nöjda och belåtna och redo inför de kommande forskningsveckorna.

/Maja Danielsson, Rays 2017