Efter en rolig men sen midsommarkväll fick Rays 21 elever äntligen ta det lugnt och njuta av helgen… Skulle man kunna tro i alla fall. Lördagen den 26 juni var det tyvärr tidig uppstigning för oss alla. Varför? För att vi skulle på hajk! Med baguettemacka i ena handen och morgontrötta ben vandrade vi till bussterminalen i Strängnäs. Efter en halvtimmes bussresa anlände vi i Åkers Styckebruk, där vi marscherade mot vår destination med rask takt. Där väntade kanoterna, dagens höjdpunkt.
Dryga 10 minuters genomgång och en flytvästpåtagning senare var vi alla ute på Marvikarna i robusta kanadensare. Bortsett från att de flesta av oss var nybörjare på paddling skulle jag påstå att det gick bra. I början hade vi svårt för att kontrollera båtarna och tog oss fram genom vattnet lite vimmelkantigt, men inte utan att också ta tillfället i akt och njuta av naturens symfoniorkester. Det var inte bara lugnt dock. I sann Rays-anda präglades paddlingsturen av gladlynt konkurrens, vilket i ett fall ledde till att en båt kapsejsade (säger inte vem det var som kapsejsade eller vem som orsakade det, ni vet vem ni är). Dessemellan stärktes banden av solidaritet mellan elever såväl som organisatörer när vi till exempel arbetade tillsammans för att bära de tunga kanoterna över hela tre övergångsställen.
Så fortsatte vi i tre snabba timmar tills vi äntligen kom fram till campingplatsen. Där fick vi njuta av skönt väder, mat, bad och sällskapsspel. Ja, om det inte vore för myggen skulle jag påstå att det var idylliskt. När aftonens färger började dra sig fram över himlavalvet fick vi igång en brasa, den perfekta platsen för grill, mys och prat långt in i natten. När jag gick och la mig (ganska så sent kan jag tillägga) förvånades jag av hur mycket vi lyckades åstadkomma i bara en dag. Den mentala tröttheten från metodikveckans föreläsningar och miniprojektet byttes ut med fysisk och även emotionell trötthet, vilket var uppfriskande.
Dagen därpå var vi av omständigheterna tvungna att vakna tidigt igen. De flesta av oss hade inte sovit särskilt mycket, men gårdagens energi läckte in på söndagen vilket gjorde att vi kunde ta oss tillbaka med kanoterna. Tillbakaresan var mycket smidigare än väntat nu när alla var mer erfarna paddlare, och vi for över vattnet med fart och säkerhet. Emellertid lyckades vi hitta andra sätt att ha kul med båtarna, som när vi lyckades binda samman tio båtar och gjorde en enorm flotte. Dessvärre var det också denna idé som gjorde att vi sedan kom sent och var tvungna att springa som galningar till bussen. Tja, vi fick i alla fall gratis träning.
När vi slutligen återvände till hotellet i Strängnäs var vi dödströtta men oerhört belåtna, och dessutom mycket närmare varandra som människor vilket känns (i alla fall för mig) som hela poängen med en sommarforskarskola som Rays. Trots tröttheten, trots myggen, trots alla motgångar, lyckades vi återvända från hajken upplivade och redo för två veckor av spännande forskning. Det är vad jag skulle kalla en helg väl tillbringad.
Mvh,
Arman Aspromonti
Morgondimma över sjön.