Lokalerna på Roggeskolan som under en månads tid varit fyllda av skratt, vetenskapliga diskussioner och nattarbetande elever är nu tomma med täckena prydligt vikta på sängarna och tystnaden ekande mellan väggarna. Men det som känns tydligast för oss i arrangörsgruppen är stoltheten över vad Rays 2012 åstadkommit. En demonstration av det omöjliga skulle man kunna kalla det. För faktumet att gymnasister, med rätt förutsättningar, faktiskt kan bedriva forskning har varit tydligt i sommar.
Klockan 9:00 i fredags hade ett stort antal mentorer, handledare, anhöriga och andra åhörare sökt sig till Althinsalen på Tekniska museet för att uppleva Rays avslutningsseminarium. Elevernas presentationer var såväl underhållande som proffsiga, men mest av allt entusiastiska. Att hålla engagemanget så levande efter så lite sömn och i slutet av vad som kanske var mest intensiva veckan i livet för många får skrivas till listan över årets bedrifter.
Av tradition delas det på avslutningsseminariet ut två utmärkelser, en för bästa rapport respektive en för bästa presentation. Anton Grensjö mottog priset för bästa rapport, som enligt en doktorand vid Harvard höll hög internationell klass i sin kategori. Utmärkelsen för bästa presentation togs emot av Emil Öhman, för att under tio minuter ha trollbundit publiken med sitt matematiska problem samt några bevis kring det.
Ett urval av presentationerna kommer så småningom finnas tillgängliga på vår hemsida.
Årets elever har genomfört en livsprestation, och det är vår största förhoppning att varenda en av de arton ska fortsätta vara stolta över dessa fyra veckor under resten av sina liv.
Men som vi redan påpekat många gånger för våra elever under den senaste månaden så är detta bara början. Vi som arrangerat Rays 2012, nämligen Mikael Ingemyr, Johannes Orstadius (som bl.a. skött denna blogg), Nicole Nova, Fredrik Langkilde, och Gustav Johansson, önskar alla våra elever ett stort Lycka till!